Välkommen kaffe!

Har nu vaknat upp från två veckors skit.
Och när jag skriver skit så kan jag inte sluta småfnittra för det är just det som varit problemet. För två veckor sedan började jag med förbränningskapslar som innehöll sjukt mkt coffein. Det var så kraftigt att hela jag skakade praktiskt taget hela dagarna och jag visste inte vad jag skulle göra med det hela. Jag städade, jag handlade, jag tränade, jag kunde inte sova på natten och jag gick inte ner ett skit (!). Men något som gjorde mig riktigt irriterad var att jag fick förstoppning. Okej, tänkte jag och drack mer och mer vatten. Slutade med att jag befann mig på toarummet mer än i vardagsrummet. Men endast nummer 1 ville visa sig. Blev liiite bitter.
Sen dess har jag mått skit. Trodde inte det var förstoppningen, utan trodde att en depression skulle inkomma. Det kändes som jag var i en dimmig dröm hela dagarna och jag hade ingen lust till att göra något uppiggande. För några dagar sedan slutade jag med kapslarna.
Det blev en stor tröst när jag igår fick en fungerande mage igen och världen runt mig började klarna. Haha, att lite förstoppning kunde få en att må så psykiskt dåligt. Och ÄNTLIGEN har jag tagit mig första kopp kaffe på två veckor. I'm so happy!

Nu ska det sovas gott och imorn är en ny och underbar dag :D

Hugs and Kisses
Emsan