söndag 29 november 2009

Morgondagens betydelse och existens


Emelie är tillbaka!
Full av energi och redo att fylla livet med upplevelser och äventyr.
Har upptäckt vilken riktning (en av dem) i livet som jag vill följa. Men hur det ska gå till vet jag inte riktigt. Men jag får snart klartecken och då brakar det loss.
Men under tiden tar jag en dag i sänder och ger varje dag min fulla uppmärksamhet. man kan aldrig få tillbaka dagen innan. Den ena dagen är inte den andra lik, därför måste man se vad som erbjuds för varje dag så man inte missar något. Det är inte meningen att det ska låta stressande för det är det verkligen inte. Men ser man något man skulle vilja göra ska man inte vänta till nästa dag och tro att det finns kvar tills då. Om man inte vet att det finns kvar och att det inte är läge att göra det med detsamma.

Jag har under min tid här i Linköping träffat nya vänner, både här i Linköping och i Göteborg.
Trivs jättebra, men känner fortfarande mig inte hemma här. Mitt mål har alltid varit att flytta utomlands. Förhoppningsvis Afrika, men jag kan också tänka mig Australien, beroende på var jobben finns. Och bor jag i Australien kan jag även uppfylla alla mina drömmar jag har haft sen jag var liten som finns just i denna världsdel.
Men det blir inte än, tyvärr. Tror jag kommer vara kvar här i Linköping i åtminstone fem år sammanlagt. Jag får göra det bästa av situationen helt enkelt.

Har äntligen en lampa i mitt vardagsrum. Har inte haft det sen jag flyttade in i början av Augusti. Jag är lite lat ibland :)
Men jag har också skaffat mig en julstjärna som hänger fint vid fönstret. Lite julkänsla blir det allt.

Väntar på mig bok (kvantfysik för dummies) som borde komma imorgon. Ska bli så spännande och se hur boken är upplagd och vad för spännande information den kan ge mig. tror jag har för stora förhoppningar kring boken, men det är försent att ändra denna tankebana. Är för exalterad!

Ta varje möjlighet du får till att göra det du vill göra under dagens många timmar.
Lev som om den inte finns en morgondag.

Hugs and Kisses
Emsan

söndag 15 november 2009

Allt är dött


Var i Göteborg under helgen och träffade så många vänner - nya och gamla.
Men även om helgen där var full av glädje och kärlek. Och nya bekantskaper gjordes, så måste en gammal brytas. Och inte för att vänskapen inte var av någon mening. För denna person har givit mig så mycket inspiration under den tid vi haft tillsammans. Kommer nog aldrig träffa en person som han i framtiden.
Egentligen vill jag inte bryta denna vänskap vi har. För med detta så försvinner den konversation vi haft och som jag inte haft med någon annan.
Detta är inte lätt. Men jag måste. För att kunna gå vidare med mitt liv. Och det insåg jag under denna helg.
Trodde allt skulle funka när vi väl träffades och bara pratade. Men ganska snabbt insåg jag att mina känslor började dyka upp igen.
Och visst är det en underbar känsla att vara kär. En varm, sprudlande känsla som får en att göra saker man aldrig tänkt sig kunna.
Men det kommer aldrig bli oss igen. Han vill gå en annan väg och det accepterar jag. Och under tiden som vi pratade så kände jag hur jag blev varmare och varmare bara jag tittade på honom. Men från hans sida kände jag inget. Inget som gav mig något minsta hopp.
Och det gör mig ont att säga att jag även måste bryta allt med denna person då det gått över ett halvår och jag kan inte sluta tänka på honom. På det som en gång var oss.
Måste kunna gå vidare i mitt liv.
Och det kan jag inte göra för tillfället.
jag älskar honom. Jag älskar dig.
Och jag tror detta är bra för mig.
Just nu gör det så ont. Vill bara att du ska knacka på min dörr och bli omsluten i din varma, trygga famn och höra dig säga de tre ord som kan få allt att smälta. Men jag vet att livet inte alltid går ens väg. Plågsam vetskap. Och detta är mitt beslut. ...Usch... Saknar honom. Men allt är dött.

onsdag 11 november 2009

I love you


Afraid
Afraid of losing you
losing you to the world where I can't reach you
Where I can't find you

Don't loose faith
Don't loose hope
You're so full of life and love
Without you, there will be no light, no happiness, no life
No tomorrow

Don't you dare leave me. Us. We who love you.
We need you. I need you.

You're my tomorrow.

Hugs and kisses
Emsan

tisdag 10 november 2009

Törstig


Kaede höll mig vaken inatt fram till imorse.
Hade inte sovit något och låg sjuk med snuva och hosta.
Bestämde mig för att inte gå till skolan då jag inte vill sitta och snyta mig och hosta i salen bland alla människor. Baconfeber-hysteri !
Har sovit, pluggat, sovit lite till, lämnat in min cykel och skor för reparering och klackning.
Idag var också en väldigt speciell dag. Igår kväll såg jag lappen "Vattnet avstängt 10/11 08-16" (!!!) Men det e lugnt tänkte jag och bestämde mig för att ladda upp med lite vattenflaskor under kvällen. Jag hade en flaska. Och med den flaskan skulle jag ha vatten till Kaede, tandborstning och dryck. Visst, jag kunde gå ner och köpa vatten på ICA men det orkade jag inte med, lat som jag är.
Kollade på mina fiskar som har vatten överallt omkring dem. Så avundsjuk. Och Kaede var också avundsjuk och försökte fånga vattnet med tassen (egentligen var det fiskarna hon ville åt menmen).

Gick hem till Karro med Kaede för att äta lite gott, tjöta lite och se hur katterna fungerar med varandra. ...Kaede är rädd för Melissa. Har jag fött upp en fegis? Hoppas inte det. Är någon taskig mot en ska den få dubbelt så mycket skit tillbaka.

Efter det kom jag hem och skulle dricka vatten. Till min nackdel är vattnet...inte rent och röret i badrummet läcker (har gjort sen ett idag). Vill bara gå o lägga mig.

Så godnatt vänner och ni andra som läser.

Hugs and Kisses
Emsan

söndag 8 november 2009

Rädslan, styrkan, fruktan


Host host!
Sjuk igen. Dagen efter jag bestämde mig för att börja jogga.
Tror jag är allergisk mot träning haha..host!
Men som tur är kom den nu och inte nästa vecka då jag åker till göteborg över helgen.
Har så många människor jag ska träffa. Vänner, familj och människor jag inte träffat förut.
Spännande, men önskar att det fanns mer tid. Men jag får ta mig tiden helt enkelt. Sen kommer jag ju ner lite innan jul och e hemma till efter nyår. Så tid finns alltid. Gäller bara att ta tillfällena när dem finns och inte tro att de kommer tillbaka. De flesta dyker endast upp en gång.

Oj, känns som jag hostar upp mina inälvor. Hoppas det går över imorn då jag har en stor labb som måste göras. Kommer inte orka föreläsningen så jag drar hem efteråt. Lika bra att försöka bli risk på en gång. Tänk och sitta i en buss i 4 timmar hostandes bland alla andra hostandes människor. Usch!

Jag hoppas denna resa till göteborg blir bättre än förra. Åkte till göteborg glad och förväntansfull. Kom hem ledsen och gråtfärdig. Ibland blir det aldrig som man tänkt sig. Det positiva dock var att jag fick reda på att jag inte var ensam om en punkt som plågat mig sedan år tillbaka. Och egentligen ska jag väl inte säga att jag är glad för det, för ingen ska bli behandlad på detta sätt. Men genom detta fick jag styrkan tillbaka inom mig och det är jag väldigt glad över. Tack, vännen.

Nu ska jag bege mig till drömmarnas värld, om Kaede vill sluta nafsa mig på benet haha!

Hugs and Kisses
Emsan

Universums trygga famn


Dagen började bra. En joggingtur och lite städande.
Kvällen spenderades hos Pernilla Och Sandra med spel och popcorn. Väldigt trevligt, men sen ville jag hem. För helt plötsligt dyker alla tankar upp som man trodde var borta och jag blir bara så less på allt. Jag tycker att allt ska vara avklarat nu, men någonting inom mig trycker upp allt igen som om jag missat något. Och jag ser inte vad det är. Har inga svar för jag har inga frågor, enligt mig.
Antagligen har det att göra med frågor jag skulle ställt för ett tag sen men lät det ligga på is. Nu är det ingen idé att ställa dessa frågor då...då allt är förbi. Vilket svar det än blir spelar ingen roll längre då det inte har något värde längre.
Eller är det så att jag måste ha ett svar för att få ro?

Vet inte längre.
Vill bara lägga mig ner på en äng. Smälta in bland gräset och kolla på stjärnorna. Att vara ett med gräset, med vinden, med stjärnorna. Att vara ett med universum.

Hugs and Kisses
Emsan

torsdag 5 november 2009

Två blir en och tillsammans skapas tre


Ork, styrka och kraft.
Stabilitet, balans och harmoni.
Kärlek, hopp och lycka.

Allt kommer i tre.
Siffran 3 står för kärleken.
Säg ...(namn)... älskar mig, och det slår slår in.
Spotta tre gånger över vänstra axeln ifall något som medför otur inträffat, för att få tillbaka turen.
Ge den du älskar tre rosor.
Tre rosor betyder "jag älskar dig".

Nu har jag talat om två tal under denna och mitt tidigare inlägg. För dem som är intresserade av siffror eller mystik. Ni måste gå in på spotify och söka på "soldaten med kortleken". Grymt häftig.

Hugs and Kisses
Emsan

Ps. För er som undrar är 12 mitt lyckonummer. Och genom ändringar på schemat åker jag ner till Göteborg den 12 november istället. Vem vet vad som händer.

tisdag 3 november 2009

Myter och sanningar


Hur kommer det sig att talet 13 är oturs numret?
Var det inte så att faraonerna hade med sig tretton saker inne i sitt rum där deras döda kroppar låg. Eller bör jag läsa på lite mer?
För om det är så, borde inte 13 vara ett lyckonummer då?
Om man vill ha med sig tretton saker till livet efter döden?
Måste kolla upp detta. Och varför just talet 13? Det måste ligga något bakom detta. Men det är för sent för att söka fakta (eller snarare hypoteser).
Kommer säkert drömma om talet och pyramider bara för detta haha!

Myter och sanningarna bakom myterna är så intressant att läsa om.
Gjorde det förr, men sen blev plugget svårare så man fick prioritera.
Något som också fascinerar mig är astronomi. Har köpt en gigantisk bok om allt möjligt som jag har planerat att läsa i under jullovet. Och så ska jag låna Thomas kikare för att kolla på stjärnorna. Man vet aldrig vad man får se. Lika spännande varje gång. Och är man inte kunnig om stjärnorna och deras positioner, som jag, är det bara positivt för då kan du kolla på ett ställe och tycka det är lika fascinerande som de 10 andra gångerna du kollat på samma ställe. Nice!

Ok, dags att säga godnatt till Aerosmith och Kaede (hon har redan somnat).

Hugs and Kisses
Emsan

söndag 1 november 2009

Tårar av sorg och kärlek


Så många tankar som går runt.
Och det är samma tankar varje år denna dag inträffar.
Ska jag ta emot pengarna eller ej?
Ska jag ringa eller ej?
Vet han när jag fyller år eller har han någon som påminner honom?
Tänker han ens på mig?

Kring detta ämne känner jag mig som en självmordsbenägen tonåring som saknar självförtroende och självkänsla. Och jag vet att jag kommer känna likadant när jag är 40.
Samma dag varje år. Samma tankar som samlas. Därför finner jag inget stort nöje i att fylla år. Även om alla andras kärlek väger upp så mycket mer, saknas det något. Och pengar fyller inte det tomma rummet.

Do you love me?
Do you care?
Care about me?
About us? The us that once where?
Do you regret?
Do you feel pain?
Do you feel?

Vet inte ens om han vet att jag flyttat från Göteborg.

Men min familj väger upp.
Och jag älskar dem innerligt.
Sen jag först flyttade ifrån dem till kollektivet insåg jag hur mycket dem betyder för mig.
Och även om jag ovh mamma inte kommer överrens så ofta så vet vi var vi har varandra.
Hon är min mamma. Och min bästa vän. Hon är mitt allt.

Hugs and Kisses
Emsan