söndag 31 januari 2010

Close to my heart


Musikalfilmen "RENT" ligger mig varmt om hjärtat, och för många andra kan jag tro.
Denna film såg jag först på bio. Hade inte hört om den förrän Maria hade gratis-biljetter till premiären eller innan premiären, kommer inte ihåg.
De första minutrana ville jag bara gå därifrån för det såg ut som en B-film som hade en meningslös mening. Men när jag kom ut därifrån var jag mållös.

Rent handlar om ngr socialt utstötta som bor i ett rivningshus i New York. De alla kämpar med motgångar i livet. En vill bli filmskapare, en är musiker som väntar på att finna sin sista sång, en undervisar "Filosofi i datoråldern" och har aids, en erotiskt dansare som har aids, ett lesbiskt par, och sist men inte minst Angel som även "hon" har aids.
Den handlar mkt om kärleksproblem från olika håll, den vardagliga kampen mot aids, vänskap och det bohemiska livet. Jonathan Larson som skrev "Rent" hann tyvärr inte se musikalen. Han blev 35 år gammal.

Denna film ger en båda glädje och sorg, men i sin helhet är den full av kärlek och passion. Och när sluttexten dyker upp på skärmen är man full av energi och man kan inte sluta le.

Här är ngr urklipp från vissa texter ur musikalen som blev film, som jag fastnat för:

"Seasons of love"

525,600 minutes
525,000 journeys to plan.
525,600 minutes - how can you measure the life of a woman or man?

In truths that she learned,
or in times that he cried.
In bridges he burned,
or the way that she died
...

"Take me for what I am"

i look before i leap
i love margins and discipline
i make lists in my sleep baby
whats my sin?
never quit
i follow through
i hate mess but i love you
what do with my improptu baby?
...
"Out tonight"
So let's find a bar
So dark we forget who we are
And all the scars from the
Nevers and maybes die
...

"Another day"

The heart may freeze or it can burn
The pain will ease if I can learn
There is no future
There is no past
I live this moment as my last
There's only us
There's only this
Forget regret
Or life is yours to miss
No other road
No other way
No day but today
...

"Without you"

Without you, the ground thaws, the rain falls, the grass grows.
Without you, the seeds root, the flowers bloom, the children play.
The stars gleam, the poets dream, the eagles fly, without you.
The earth turns, the sun burns, but I die, without you.

Without you, the breeze warms, the girl smiles, the cloud moves.
Without you, the tides change, the boys run, the oceans crash.
The crowds roar, the days soar, the babies cry, without you.
The moon glows, the river flows, but I die, without you.
...

I denna film, som många kärleksfilmer kan man finna sig själv i texterna och andra människors betydelse för en. Det är nog därför jag fastna för "Rent".
Tackar Maria för detta. Skulle inte hon haft biljetterna skulle jag aldrig sett denna antaligen.

Hugs and Kisses
Emsan


torsdag 28 januari 2010

Running from something or living your life?


Vet inte vad jag ska tro om mina val här i livet. Eller rättare sagt anledningen till mina val.
Är det för att fly från allt? Springer jag iväg från saker för att att inte bli bunden till någon? Springer jag iväg för att jag inte vill fasta i ett entydigt och förutsägbart liv?
Jag väljer vägar jag inte vet hur dem kommer att sluta. Varför? Flyr jag från att bli fast någonstans eller är detta bara mitt sätt att leva livet?
Vill gå denna väg jag går nu. Men jag börjar nu bli osäker på varför jag verkligen valde denna väg.

Förlovade mig (för några år sedan) och det blev sedan slut efter ngr veckor, efter ett antal års förhållande. Jag såg hur hela mitt liv skulle bli och blev rädd och uttråkad. Jag ville göra så mkt och när jag kände mig fast (för han ville inte flytta från sverige) så kände jag hur ngn tog stryptag på mig och jag kunde inte hantera situationen. Jag var tvungen att bryta mig fri. för min egen skull.
Det mkt annat som stod i vägen för att förhållandet skulle fungerat som det skulle, men just detta kan jag inte släppa i tankarna då det just nu kretsar kring varför jag tar dem val jag tar. Och varför tar andra de val de tar? Av ren nyfikenhet, eller av vad?

En gammal vän till mig är gift och väntar barn. Och jag är jätteglad för hennes skull. Önskar henne allt gott i livet.
Men det fick mig att fundera. På det ovan och om tiden som var och tiden som komma skall.

Tror att om jag någon gång kommer hitta någon som jag kan gå över eld och vatten för, så kommer jag finna mitt hem. Jo, det e nog så. Jag letar efter mitt "hem". Just nu är jag hemlös, men som hemlös är jag väldigt glad över situationen som är.
Haha! Tänk vad lite skrivande kan göra. Det började med ett problem och avslutades med ett svar. Nu kan jag sova gott :)

Hugs and Kisses
Emsan

onsdag 27 januari 2010

Girighet och konsekvenser


Blir så förbannad när folk inte e pålästa. Här kommer det en kille fram till mig på stan och vill samla in pengar till en organisation och han bara babblar på fakta om sådant man redan vet (man har ju läst biologi och marinbiologi) och sen kan han inte svara på frågor man ställer. Här är kortfattat hur det gick till.

"Hej jag tänkte prata lite om naturskyddsföreningen och vad de håller på med..bla.blabla.. och det är ju ett så stort problem med Östersjön. Och det arbetar vi mkt med o...(blir avbruten av mig)"

"Men vad bra", säger jag. "Då kanske du kan tala om för mig hur långt ni kommit med detta projekt. Vad tänker ni göra härnäst?"

Han tittar åt olika håll och sen säger han: "Det är mkt som händer just nu och 2004 så gjorde vi så att..."
...Då förlorade han mig. 2004 e ju fan 6 år sedan! Ska ni ut och samla in pengar får ni fan veta mer om vad som sker i nuläget och inte bara det ni får att läsa igenom på två sidor >(

Sen sa jag att jag redan gav pengar till dem genom God el och till svar fick jag "Ja, men det e inte mkt" Va fan!!! vad glad att ni får pengar era jävlar. Visst, du kanske bara tog detta jobb för att själv tjäna pengar men du förstör för organisationen och för problemen dem försöker minska genom att ordbajsa sånt alla redan kan och sen att du inte är mer påläst från ditt eget håll.
Fy, skäms!

Hugs and Kisses
Emsan

söndag 24 januari 2010

What a glorious day


Igår var det party och Sandra och Peka. Och kvällen blev både rolig och totalt flippad i vissa stunder haha. Spelade ett ölspel, som behöver förbättras lite, och ett spel jag gav Sandra och Peka under jul som är något slags sanning och konka-spel. Ett spännande spel där många dolda talanger kom fram ;)
En lyckad kväll, som även slutade med ett sällskap hem :)

Nu, efter fyra timmars sömn, är jag både trött och lite bakis. Men det är inget som hindrar mig från att öppna studieböckerna. Även om film o säng låter väldigt lockande. Det är något fel på mig haha.

"...jag är en kebab, jag är en kebab...med pizza o sallad..."

Hugs and Kisses
Emsan

fredag 22 januari 2010

As time passes by


Mina perioder kommer och går. Och nu är den här igen.
Samma frågor, samma tankar, dock i andra vinklar.

Det är nio år sedan.
Nio år sedan jag insåg vad som pågick.
Då jag såg något fel.
Vad som inte skulle tillhöra vardagen.
Hela min värld föll. Och inget kunde man göra. Jag var 13. Och mina syskon är yngre än mig.

Man undrar varför folk faller för flaskan. En tragedi i ens liv, ett genetiskt beroende, eller för att låta ännu en dag passera i ens "tråkiga" liv.
"Han dog i mina armar...", nämnde han hela tiden och visade mig hur han stod och hur denna man låg i hans armar. En man eller kille, som jag inte vet om de var bekanta eller om han bara var i närheten. På Marsstrand befann de sig.
Jag vet inte ens om det var sanning eller om alkoholen fått honom att fästa sina tankar på just detta för att slippa tala om vad det egentligen handlade om.

Mina frågor inser jag nu att jag aldrig kommer få svar på. Men jag kommer alltid undra.
Mina bröder verkar inte komma ihåg så mycket, vilket kanske är bra för dem. Jennifer har blockerat allt som var med en tjock barriär som hon inte vill bryta. Tror att den behöver brytas för att hon ska kunna finna sig själv igen. Men det är något endast hon kan bestämma över. Att tvinga fram något skulle nog kunna krossa alla förutsättningar för en barriär rivning.
Själv är jag glad att jag har kvar minnena från den tiden. För annars skulle jag aldrig förstått mammas sida av det hela.
min mamma klandrar sig själv för den uppväxt vi fått. Men det som hänt är absolut inte hennes fel. De träffades och föll för varandra. De flyttade ihop, gifte sig och skaffade barn.
Det slog mig nyss att jag inte sett några bröllopsfoton. Tog de några? Måste fråga. Kom ihåg,
kom ihåg.
Jag kan, med utan tvekan, säga att utan mamma skulle vi alla inte blivit dem vi är idag. Hon har gjort så mycket för oss och jag beundrar hennes kämpaglöd och styrka. Hon är mitt allt och jag önskar jag kunde ge henne allt hon önskar sig. Men snart ska jag ner till Göteborg igen så då hoppas jag hon är beredd på massa kramar och pussar. Hela familjen bör förvänta sig det :)

Nu har jag nog fått ut allt. Känner att jag är helt slut av energi och ork efter detta. Skönt.
A lot of Hugs and Kisses
Emsan

torsdag 21 januari 2010

Blood can be so beautiful


Idag var en lång dag. Och jag missade kaffet imorse så dagen blev ännu längre kändes det som.
Men dagen fann sig vara väldigt trevlig och givande, även om man ibland bara stirra in i en vägg av ren trötthet. Idag på laborationen skulle vi kolla på olika saker i mikroskop. Bland annat skulle man få se på sitt eget blod (om man ville) och epitelceller från slemhinnan. Riktigt spännande att se hur det såg ut. Bilden här är mitt blod. Egentligen skulle min partner sticka sig själv, vilket han gjorde men inget blod kom ut. Så då fick jag bita ihop och sticka mig själv. Men det gjorde ju inte alls ont. Folk kollade frågande på mig när jag först skrek av rädsla och sen skrattade av förvåning att det inte gjorde ont.

Nej, nu ska jag plugga lite till "Within temptation" :)

Hugs and Kisses
Emsan

onsdag 20 januari 2010

Med tiden öppnas dörrar


Det finns så mycket i livet man vill göra. Och oftast vill man göra allt på en gång. Men var sak har sin tid. Och skulle man göra allt på en gång skulle man aldrig kunna njuta av varje sak till fullo.
Men samtidigt får man inte låta tiden gå. För då kan möjligheten försvinna. Antingen ur minnet eller så försvinner den.

En annan sak jag vill poängtera är till er alla som vill något men som inte tror sig kunna lyckas uppnå er önskan, eller mål. Ni som kommer en bit på vägen och kommer fram till en dörr som inte går att öppna. En låst dörr. En omöjlighet tror ni och vänder om. Jag säger till er att vänd gärna om. För dörren går inte att öppna. Men det finns inget som säger att den alltid kommer att förbli låst. Vänd om, men kom tillbaka. För det kan vara så att det inte är er tid att öppna den än. Ni kanske redan har öppnat några dörrar innan som leder till andra rum. Skulle ni öppna denna skulle ni kanske inte hitta tillbaka igen. Man kan förknippa detta med "för många bollar i luften" eller mina vägar som jag tror jag talat om tidigare.
Stäng en dörr för att öppna en annan. Då vet ni alltid var ni är och hur ni tar er tillbaka, om ni inser att rummet dörren dolde inte var vad ni tänkte er.

Alla dörrar går att öppna, alla vägar går att vandra, alla berg går att bestiga. Allt handlar om tid, vilja och mental styrka. Er nyckel måste passa. Annars är det inte er tid - än.
Så vänd om, vänta lite och återvänd sedan och hoppas att nyckeln passar till dörren ni önskar öppna.

Okej...detta var en lång flykt från pluggandet haha! Plugga, plugga, plugga bort din okunskap ;)

Hugs and Kisses
Emsan

måndag 18 januari 2010

Ett bra avslut och en bra början på något nytt



Hemma efter bio med Karro. Vi såg "Luftslottet som sprängdes", vilket var en väldigt lyckad film. Satt som fastspikad och på helspänn under hela filmen. Efteråt fick jag höra att Karro var lika spänd som jag. en bra film helt enkelt =)

Så nu är jag hemma och ska upp om lite mer än 5 timmar då min första skoldag börjar om sju och en halv timma. Jag är inställd på en kall dusch så jag vaknar för under lovet som varit har jag stigit upp runt 11.
Lovet har varit toppen. De två första veckorna tillbringade jag i Göteborg med Kaede. Måste säga att jag var glad att min bror och Kaede inte funkade ihop. Skulle saknat henne för mycket och Patrik skulle bara tröttna på att jag varit där så ofta haha!
Där nere träffade jag gamla vänner som nya. Toppen. Och näst sista dagen innan min hemfärd tillbaka till Linköping så tog jag och Dan en tripp till Gretas för att släppa loss. Det var en kväll värd att minnas. Och nyår...haha...det var crazy!

Nej, nu får jag tvinga mig i säng. Är bara så spänd på bilderna jag o Karro tog på oss härom natten. Blev riktigt häftiga bilder må jag säga.

Hugs and Kisses
Emsan

lördag 16 januari 2010

God does not play dice


Håller på och läser lite kvantfysik nu. Hittills har jag inte lärt mig något nytt men jag kommer nog dit. Annars köpte jag boken förgäves.

Det som är så spännande med kvantfysik är att, till skillnad från vanlig fysik, så kan inte allt bestämmas i en precis position eller liknande.
Eller är det så att vi bara inte funnit en formel, en ekvation, som ger oss den exakta positionen för en partikel vid en viss tidpunkt?
Eller är Heisenbergs osäkerhetsprincip så nära vi kan komma?
Tror att vi har mycket mer att lära. Vår kunskap kan ännu inte svara på alla våra frågor om livets gång och mening.
Det dumma, som jag anser, är att när vi inte kan förklara när, var eller varför saker och ting händer så säger vi att det är slumpen som avgör. Och detta står vi för tills vi kommit fram med en lösning. Man kan säga att slumpen är ett enda stort förråd för saker vi ännu inte kan förklara. Antingen för att vi inte funnit någon lösning eller för att vi i dagsläget inte kan hantera svaret för det bryter mot våra nuvarande vetenskapliga regler eller mindre lagar.

"God does not play dice" - Albert Einstein

Hugs and Kisses

fredag 15 januari 2010

Har du sett min fisk, Kaede?


Trodde jag var knäpp, så jag var tvungen att ringa mamma så hon fick bekräfta att jag var vaken.
Köpte tre botior (fiskar) idag för att de ska äta upp mina sniglar jag fick med bland växterna jag införskaffade. Dem är riktigt fula, randiga i svart och ljus orange och de är fullständigt galna. De simmar i ilfart fram och tillbaka och hoppar och har sig. Kollade på nätet och en person beskrev fiskarna med ett ord - ADHD.
Men sedan skedde det något som gjorde att ett samtal till mamma var nödvändig. Jag och Karro ska se på "Luftslottet som sprängde" på söndag, antagligen. Och eftersom jag inte sett de två filmerna innan så har jag nu sett dessa. Och oj vad bra dem var. Måste bara se fortsättningen. Men för att återkomma till min chock. Under tiden jag kollade på en av filmerna såg jag hur fiskarna lekte och hade kul (hoppas jag). Allt såg harmoniskt ut och jag återvände till filmen. En kvart senare tittade jag till akvariet för att se så ingen hoppat ut. Står och räknar alla när jag inser att..en saknas!!!! Var kan den vara?
Kolla i varenda hörn, runt akvariet (ifall den hoppat ut), kolla pumpen även om den e för stor för att ha sugits in och jag kollade golvet och i lampan (man vet aldrig). Tittade även frågande på Kaede men hon kollade frågande tillbaka på mig. Var fan kan den vara?!!, tänkte jag. Tror jag räknade dem femton ggr innan jag ringde mamma. Under tiden vi pratade med varandra räknade jag igen (jag är inte dum, bara väldigt förvirrad för stunden) men dem var bara två.
Sen till min förvåning ser jag en kulle av grus som är större än dem andra kullarna jag har. Kan den ligga där i? Gräver botior? Men om dem gräver, gräver de ner sig själva?
Det har gått en timma och kullen är kvar. Vill inte röra för då kan jag störa. Vet ju inte ens om den e där i men var annars kan den tagit vägen? Dem kan ju inte ha ätit upp den på en halv timma och skelettet så väl? Nej, den är där någonstans.
Jag väntar till imorn morgon då de ska ha mat.
Huh! Det blev lite svettigt där ett tag hehe! Att tappa bort en fisk vore ju just något en blond kan göra haha!
Däremot höll dem på att dö av kylan på vägen hem. Då jag stod i hissen och skulle kolla till dem låg alla upp och ner och rörde sig inte. Och deras vatten var kallt. Snacka om nedfrysning haha! Men så fort de kom i det varma vattnet la de sig rätt och sprattla som tokar. Mina bebisar :)

Hugs and Kisses
Emsan

torsdag 14 januari 2010

En gammal vänskap


Igår blev det stan med Karro och hennes vän. Efter en chai latte och tjejsnack drog vi ut på stan och tittade oss runt lite. Reorna är fortfarande kvar. Synd bara att plaggen är lika stora som nattlinnen :( Menmen, man kan inte få allt.

Igår träffade jag även en vän från förr.
Hade inte träffats på sju år och nu bor vi i samma stad. Blev riktigt glad :)
Vi satt och drack kaffe och pratade om människor från förr och vad de gör nu. Blev väldigt chockad och samtidigt glad över hur vissa kommit vidare med livet.

Idag ska motionscrossen monteras upp. Lisen kommer...någon gång och då blir det action.
Äntligen ska jag komma igång med lite träning. Det är så mycket lättare att ta beslutet att träna när maskinen finns i hemmet, anser jag. Min motivation är begränsad haha!
Nu ska det tvättas!

Hugs and Kisses
Emsan

onsdag 13 januari 2010

Förändringens ljuva stunder


Sen jag sett på Thomas & Simon har jag fått fnatt. Det ska inredas här och lite där haha!
Men jag är i alla fall på gång och nu har lite tavlor hängts upp och en spegel (äntligen). Jag tackar Lisen för hjälpen :)
Fler projekt är på gång och jag kan säga att efter detta kommer jag, Lisen och Peka bli konstnärer av högsta klass ;)

Och idag kommer min cross som jag beställt. Skulle köpt en byrå, men när jag insåg att jag inte hade något att fylla lådorna med så köpte jag crossen för samma pris. Så idag kommer den med hemleverans mellan 13 och 15 så det är bara att vänta. Får se om Karro kan höra av sig om hon vill vara med och bygga upp den.

Mina andra projekt är ett soffbord, sittkuddar, ramar med spegelfilm, någon dekorativ utsmycknad i guldfärg på garderobsdörrarna och det stora konstnärliga projektet på väggen. Kommer bli så nice!

Tittar på akvariet och inser att jag måste köpa botior...suck.
Nej, nu måste jag dra. Frukosten väntar :)

Hugs and Kisses
Emsan

fredag 8 januari 2010

You appear as a dream to me


Det är fredag idag och jag har varit sjuk sen i måndags.
Som tur var hann jag handla soppor, sallad och lite grapefrukt innan det slog.
Har under dessa dagar endast legat i min säng o kollat på tv3play och tvshack (gratis TV på datorn).
Men i onsdags fick jag fnatt. Orka sitta och glo på TV. Till slut var det ju inte kul längre. Så på med allt varmt och ut till stan för att leta dataspel eller spel till mitt nintendo ds som jag totalt glömt existerade. Gick runt i stan och letade efter en spelaffär för hur svårt kan det vara att hitta en affär som bör, i dessa tider, vara väldigt populär...hehe...hehe..
Jag kan säga att jag gav upp letandet efter att ha letat över hela stan och lite till. Jag ville ju bara hitta ett jävla spel och febern steg. Ville bara hem, så jag vände mig om för att dra mig hemåt...tror ni inte att spelaffären ligger rakt framför mig... Jag får skylla på att jag var sjuk ;)
Så nu pendlar jag från tv till spel och har knappt ätit någonting, vilket kanske är bra då jag inte gjort något. Men mängder med vatten har jag tvingat i mig och idag blev jag fri från feber och fått tillbaka lite energi. Så idag har jag stigit upp och städat.

Under dessa dagar har jag drömt om alla människor som inte finns i mitt liv längre. Har drömt om alla mina ex, min morfar och fler personer från mitt förflutna. Tror det har att göra med att all denna döda tid har gjort att man suttit och tänkt på de gamla tiderna. Hur man var, hur man betedde sig, OM man skulle ändrat på något som man gjort. Och visst ångrar man lite men samtidigt måste man fråga sig var man skulle stå om man fick chansen att ändra dessa stunder.
Om jag var sur på någon eller ville göra min röst hörd skrev jag brev. trodde dem gav en klar mening kring var jag stod. Men dem breven skapade bara problem och jag skäms oerhört även om jag då var liten. Annars finns det nog inget annat jag ångrar för jag trivs där jag står idag, förutom att jag vill slå min syster gul och blå och skrika skallen av henne. Då måste hon la förstå. Nej, våld löser inget men jag exploderar inombords. Lägg av med skiten!!!

Hugs and Kisses
Emsan

söndag 3 januari 2010

Hem, ljuva hem


Har äntligen kommit hem efter en lyckad vistelse i Göteborg.
Var så kul att se alla igen. Och speciellt roligt att få träffa alla gamla stammisar på sorento, samt personalen där självklart.
Träffa även en kille där som jag varit småförtjust i. Och just sista dagen jag jobbade där frågade han om jag ville ta ett glas med honom efter jag slutat. Och vad gör jag!!? Jag sa nej. Och varför? Jag vet inte....aaaaaaahhh!!!! Ibland blir jag trött på mig själv. Speciellt när jag nekar attraktiva och underbart trevliga killar. Menmen. Det kanske är ett tecken att jag kommer finna någon här uppe som jag ska vänta på. Får hoppas han är värd detta ;)

Här nere har jag varit med om så mycket roligt och tokigt att jag nu måste vila upp mig. För jag har aldrig varit med om maken. Och att komma hem på morran efter en natts uteliv för att sedan jobba hela dagen fram till natten för att sedan kvällen efter gå ut igen o komma hem på morran - vart tog semestern vägen haha! Börjar bli gammal ;)

Nej, denna natt ska jag sova efter filmen "flightplan" för att imorn ta en härlig promenad ner till stan, köpa en chailatte och bara vara. Måste hitta en glasmästare också, och så måste jag till cykelaffären och...oj, blev en del. Får ta semester i övermorrn istället.

Och innan jag drar mig till filmen vill jag bara säga till alla att fånga de chanser man får här i livet. Det är ni själva som skapar ert livs berättelse. Så börja skapa!

Hugs and Kisses
Emsan