Allt är dött

Var i Göteborg under helgen och träffade så många vänner - nya och gamla.
Men även om helgen där var full av glädje och kärlek. Och nya bekantskaper gjordes, så måste en gammal brytas. Och inte för att vänskapen inte var av någon mening. För denna person har givit mig så mycket inspiration under den tid vi haft tillsammans. Kommer nog aldrig träffa en person som han i framtiden.
Egentligen vill jag inte bryta denna vänskap vi har. För med detta så försvinner den konversation vi haft och som jag inte haft med någon annan.
Detta är inte lätt. Men jag måste. För att kunna gå vidare med mitt liv. Och det insåg jag under denna helg.
Trodde allt skulle funka när vi väl träffades och bara pratade. Men ganska snabbt insåg jag att mina känslor började dyka upp igen.
Och visst är det en underbar känsla att vara kär. En varm, sprudlande känsla som får en att göra saker man aldrig tänkt sig kunna.
Men det kommer aldrig bli oss igen. Han vill gå en annan väg och det accepterar jag. Och under tiden som vi pratade så kände jag hur jag blev varmare och varmare bara jag tittade på honom. Men från hans sida kände jag inget. Inget som gav mig något minsta hopp.
Och det gör mig ont att säga att jag även måste bryta allt med denna person då det gått över ett halvår och jag kan inte sluta tänka på honom. På det som en gång var oss.
Måste kunna gå vidare i mitt liv.
Och det kan jag inte göra för tillfället.
jag älskar honom. Jag älskar dig.
Och jag tror detta är bra för mig.
Just nu gör det så ont. Vill bara att du ska knacka på min dörr och bli omsluten i din varma, trygga famn och höra dig säga de tre ord som kan få allt att smälta. Men jag vet att livet inte alltid går ens väg. Plågsam vetskap. Och detta är mitt beslut. ...Usch... Saknar honom. Men allt är dött.