Vill dig ingenting så låt mig vara

Sitter här och skriver om AZT:s påverkan på HIV-viruset.
Samtidigt tänker jag på dig. Varför dök du upp nu?
Kommer du vilja ta upp kontakten nu?
Eller tänker du inte ens bry dig? Varför bryta något du gjort i flera år...
Två scenarier kan ta plats. Ett är att du vill ta upp kontakten igen. Det andra är att åren kommer och går som förut med din frånvaro.
Att vissa kan förlåta, det kan jag inte göra något åt. Alla har sin egen vilja.
Men att få mig att tänka om...det är något du kan glömma. Men kanske har du redan tänkt på min reaktion. Kanske har du tänkt på det brev jag en gång, som en bedjande dotter, gav dig. Det brev som gav dig en sista chans. En chans du inte tog och nu är förgången.
Satt under natten och funderade på situationen jag hamnat i. Antingen vill du ta kontakt eller så undviker du tanken. Frågan är hur jag kommer reagera beroende på vilket scenario som kommer uppstå.
Ser på bilder du lagt upp. Är det så smart att lägga upp bilder på den gamla tiden och på de personer som du sabbat relationen mellan?
Försöker få ett lugnt i mitt inre för att kunna gå vidare och förlåta. Men jag kan inte.
Du ser annorlunda ut. Men bilden jag har sen senast jag såg dig är över 10 år gammal så jag antar att det bara är naturligt att du förändrats.