söndag 29 augusti 2010

Vill inte kalla mig för människa


Folk blir kända genom stora bröst, pinsamma händelser där ett stort intag av alkohol ligger bakom och det som blir jättekända är de som gör dessa tokheter och visar upp sig helt öppet på TV. Visst, det ligger mkt pengar där och vill man så kan man. Men fan! Har ni inga gränser!? Ni säljer er och era kroppar för pengar.
Och som om det inte är det värsta (förutom att ni skämmer ut er och er familj), så går ni sedan ut med att ha gjort en bok som handlar er uppväxt och hur hemsk den var och hur ni fann "lyckan" bland celebrity-människorna (som ni sedan klagar på).
Har nu läst om en kändis uppväxt och hur, enligt henne, tragisk den var. Och jag kan säga så här att hon ska fana vara lycklig för den uppväxt hon haft. Visst var den la inte perfekt, men har haft det. Det är, kan man säga, omänskligt.
Så hädanefter ska jag inte lägga ngn kraft alls till att köpa en sådan här bok igen.
Skulle hellre köpt en p-tidning ist.

Jag säger inte att denna person inte led när hon var yngre. Men att bara klaga och inte göra ngt utav det, sen komma in i livet hon drömt om och börja klaga där. Det är surt. jag säger inte heller att min uppväxt var värst. Det finns definitivt människor som haft värre (MKT!) upplevelser än mig. Så därför gräer jag mig inte i detta utan tittar hellre framåt och går den väg jag vill gå. Och finner jag inte min väg intressant, då hittar jag ngt annat. Inte står jag och stampar på samma ställe och klagar.

Nej, nu ska jag ta och andas lite. Är så chockad över hur folk bara tänker på sig själva och inte kollar sig runt.
Idag åkte jag, Lisen och Fredrik förbi en man som hade ramlat och blödde om handen. men folk gick fan förbi och la inte en enda blick åt hans håll. Sen kom en kvinna och hjälpte. Fan, SKÄRPNING MÄNNISKOR!!

Hugs and Kisses
Emsan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar