Frustrationens skrik

Det är snart tre månader sedan vi sågs. Och jag vet inte om resultatet efter vårt nästa möte blir vad jag hoppats på. Jag har längtat så efter att få se dig igen. Men nu så blir jag bara mer och mer rädd ju fler dagar som går förbi. Jag hoppas att du har det bra och att du är lycklig. För jag vill inget annat än att du ska må bra. Har nu suttit här i flera minuter och dragit mina fingrar över tangenterna och försökt komma på vad jag ska skriva. Har så mycket känslor inombords som vill ut men jag kan inte få ut dem. För varför tänka på sina känslor när man inte får dem besvarade? Jag är som ett stort frågetecken och har varit det ett tag nu. Endast för att jag valde denna väg att gå. Tänker på en tanke, sedan motsäger jag allt för att sedan vända det på ett annat sätt och till slut vill jag bara skrika ut all frustration. Känner mig så dum. Kan i mina tankar se folk som skrattar åt mig bakom min rygg. Valde han att säga att jag kunde "vänta" för att slippa säga nej till mig? Gjorde han det av medlidande? Har kontakten under sommaren inte varit ett tecken på att han fortfarande tänker på mig? Eller har han bara sätt det som vänskapligt? Ser han oss som vänner? Skulle vi kunna bli vänner? Tårarna rinner ner för min kind av ren plåga. Kanske han insett att vi var ett misstag. Har haft så många dåliga drömmar nu att jag inte orkar gå igenom dem. Och att han varit (är?) i Linköping utan att nämna det till mig har gjort riktigt ont. Inte för att jag velat träffa honom (för det är jag definitivt inte redo för) utan bara för sakens skull. Jag borde inse att jag inte är en del av hans liv längre. Men jag saknar honom. Herregud, detta låter som jag "stalkar" honom eller ngt vilket jag verkligen inte gör! Dock finns han ständigt i mina tankar och jag kan väl medge att jag spelade "Bubble Monkey" varje kväll innan jag gick och la mig för att få ett bättre resultat och få en anledning till att skicka ett sms till honom och skryta. Men till slut blev mina poäng skrämmande höga att jag nu lagt ner det spelet. Fan vad dum jag är...tror det är därför jag gråter om kvällarna just för att jag känner mig så dum i huvudet. Varför fan skulle han komma tillbaka. Vad var det som var så speciellt med oss att han skulle vela försöka igen? Känner mig så dum....

Gårdagens dimmiga väg

Vaknade upp i morse och mådde helt okej. Det var mer än vad jag kunde säga igår en timma innan jag skulle sluta. Runt nio-tiden igår kväll började jag få ont i huvudet. Tänkte att det får vänta så jag försökte tänka på annat. Men det var som om huvudet blev riktigt sur på mig och huvudvärken blev bara värre och värre. Till slut dunkade huvudet ständigt och jag blev yr. Jag fick gå jättelångsamt till varje station i kassan när jag skulle lägga fram gästens order. En halvtimma hade gått och jag ville bara dö. Men jag tänkte hålla ut. Men som det inte var nog så fick min mage fnatt och det kändes som jag ville kräkas efter varje steg jag tog. De sista tio minuterna gick i en dimma. Men jag måste spelat jävligt bra för ingen sa något (borde hoppa av biologin och gå över till teater :D). Klockan blev ÄNTLIGEN tio och jag skulle försöka ta mig hem. Tror promenaden hem tog dubbelt så lång tid som vanligt. Vad fan är detta? Har jag ätit ngt skumt? Eller är det värmen? När jag väl tog mig hem skulle Kaede ut, men det blev jävligt snabbt för jag var klarade inte av mer. En ipren och direkt ner i säng. När jag väl la mig i sängen så insåg jag att jag knappt sovit ngt natten innan....kan det varit en av orsakerna? Menmen, jag somnade och nu mår jag okej. Är dock orolig för idag då jag jobbar dubbelpass, men jag har glasögonen på mig idag och ska äta sådant jag vet är bra för mig (vilket jag dock tyckte jag gjorde igår). Snart (typ nu) ska jag ner till stan för att köpa ett doslock och kanske ngt annat kul innan jobbet kallar mig. Ta det lugnt där ute. Hugs and Kisses Emsan

Önskar att bli älskad och inte lämnad

"Chansen att hitta en att älska och att den samtidigt älskar en tillbaka är minimal", enligt Hugh Grants roll i filmen "Notting Hill". Och visst är det så. Så när man väl hittar detta magiska ögonblick så bör man hålla fast vid det. Underskatta aldrig kärleken. Och ta aldrig något för givet. Jag önskar så att jag hittar någon som kan se mig och uppskatta mig för den jag är. En person som kan väcka en mitt i natten, bara för att säga att han älskar mig. En person som vill ha mig vid sin sida och som vill dela sitt liv med mig. Inte många får denna drömbild av sin framtid uppfylld, så varför ska jag tro att det ska gälla mig. Önskar bara att bli älskad...och inte lämnad. Usch ,jag har inte gråtit över dig på flera dagar...så ser man en riktigt romantisk film så gråter man ut hela lagret av tårar man samlat. Nej, nu sätter jag på mig vibrationsbältet och läser boken jag inte kan låta bli. Dock är huvudrollen en hemsk tjej som bara tänker på sig själv då hon gifter sig för pengar och en titel och är ständigt otrogen mot sina män. Samtidigt som hon är riktigt riktigt grym och självisk så måste jag säga att nästan alla roller i boken har bara sig själv i tankarna. Undrar om alla egentligen är så själviska i tankarna? Är människan så egoistisk? Finns det ingen sympati eller medlidande här i världen? Oj vad jag pratar strunt. Nej, på med bältet! Hugs and Kisses Emsan

För att förtjäna något måste du satsa

Idag jobbade jag under fyra timmar MED GLASÖGON! Var riktigt orolig för hur jag skulle bete mig under dagen då jag oftast blir på dåligt humör och tappar min talan då glasögonen sätter sig på min näsa. Men det gick faktiskt riktigt bra. Och jag fick också visa vad jag gick för vid boarden (där man gör hamburgare). Fick också chans att prata med en medarbetare som jag inte lyckats få ur mycket men han var faktiskt riktigt trevlig. Sedan är ju inte dagen komplett om inte Michalis ska skämta och ha sig haha. Självklart fortsätter han att skämta med mig när jag går på det (nästan) varje gång, men tråkigt för honom är att jag nu inte vet när han talar sanning så det blir ju negativt för honom om han fortsätter. Tack så finns Erik där så jag kan se hur han reagerar när Michalis säger ngt. Erik är som en liten lögndetektor :) Igår kväll skulle jag gå och lägga mig i tid men så satt jag mig med boken min och vips (!) så hade tiden försvunnit och jag hann inte sova många timmar. Nu känns det ändå som om jag kan somna (då jag tidigare haft sömnsvårigheter), men denna bok står i vägen för att min sömn ska ta igen sig. Men jag har runt 300 sidor kvar av 700 så förhoppningsvis...nej fan..jag ska ju till Göteborg nästa vecka och har så fullt upp. Hinner knappt andas emellan aktiviterna. Men jag kanske kan ta med mig den till bussfärderna. Det tråkiga är bara att den är såååå stor, klumpig och tung buhu. Men om jag avstår från tre...nej...en väska så kan jag nog få plats :D Kaede har fått mindre och mindre mat och mer och mer skriker hon om nätterna. Blir helt tokig på denna katt! Och nu när vi gick ut så hörde hon en liten fågel pipa och hon la sig ner på en plats och lät sig inte rubbas. Lyfte henne och bar henne till en annan lokalisering längre bort men hon ville bara till där pipet kom från. Så jag blev trött på skiten och tog in henne. Jag tänker INTE stå som ett fån på en plats i en kvart. oxh nu i denna stund skriker hon för hon vill ha sin nattmat...men hon ska inte få den förrän om en timma så hon får hålla sig. Nu ska fettet bort! Och mitt fett också för den delen. Är ledig imorgon så jag ska ta en tur på förmiddagen till gymmet. Och ikväll ska jag ta en liten tur på cross-trainern. Ska man duscha kan man ändå ta en tur på crossen innan :) Så ha det nu så underbart alla! Ett litet tips innan bara: Ser ni något/någon ni verkligen inte kan leva utan så satsa! Livet sköter inte sig självt. Vill man få något att ske så måste man ge sitt allt till detta. För ger ni inte ert allt....vad är det då som säger att ni förtjänar det? Tänk på det Hugs and Kisses Emsan

Sömnbrist, näringsbrist och ett jävla humör

Idag sa jag farväl till Erik när han gick in i bussen ner till Göteborg. Det har varit kul, men jag är nu helt slut. Ska bli skönt att göra rent här och sova ut. Behöver dock träna lite men jag funderar på om jag inte ska börja spela lite "amnesia" istället. Blev så sugen efter man sett hur folk blir skrämda när de spelar och monstret man vill undvika dyker upp. Har köpt läsk så jag kan hålla mig vaken :) Då man inte lyckats sova ut riktigt under de senaste nätterna så var man lite grinig idag på jobbet. Jag hade inte orken att se när Michalis skämtade eller inte vilket gjorde att min humör sjönk och när jag fick en gäst som ville ha en kaffeshake (som vi egentligen inte har) som hon fick igår så blev jag riktigt irriterad. När Dani kom upp från kontoret frågade jag om denna dryck och hur länge vi haft denna utan min vetskap (visade tydligt att jag var irriterad). Varför serverar folk ngt vi inte har?? Blir så irriterad. Stackars Dani som fick detta på sig när hans rygg värker så hemskt. Men så blir det när man låter stödbältet ligga på kontoret och inte fast på kroppen (ngt jag också sa till honom). Hoppas att jag lite sömn får mig att bli på bättre humör. Är dock rädd för att det är andra känslor som ligger och pyr. Men jag orkar inte ta det nu, för det skulle förstöra min dag ännu mer. Ska ta ngt att äta (för kanske ligger orsaken till irritationen där då jag endast ätit två bananer idag) så ska vi se om jag inte kan få igång spelet. Är nog inte bra att träna när humöret är på en låg nivå. Vill ju inte bli sur på maskinen och slå sönder den ;) Hugs and kisses Emsan

Ingen frukost?

Idag ska borr hyras och med det kommer takfläkten och annat trevligt sitta på tak och väggar. Ska bli så skönt för det blir ganska varmt här inne när man är två. Så när Erik känner sig redo så är det dags att bege sig. Egentligen skulle vi redan varit där och hyrt borren vid detta laget, men då jag haft sömnsvårigheter de senaste fyra nätterna så var jag helt död imorse. Vet inte varför jag inte kan sova. I förrigår jobbade jag 21-01. Jag kom hem runt halv två och gick typ direkt och la mig. Och där låg man med tunga ögon men utan att lyckas att sova. Klockan tickade och det blev ljusare och ljusare ute. Till slut blev klockan fyra och fåglarna hade redan sjungit en halvtimma. Vet inte vad problemet är och det gör mig irriterad. Men varför grubbla över detta nu när en borr ska hyras :D Det ut att kanske regna så regnjackan är ju passande att bära idag. Älskar man inte brorsor???? Här frågar jag vad vi ska köpa att ha till frukostarna och han säger att han inte äter frukost. Han är ju 16 är snart så då bör man ju ha koll. Men nej...idag när man vaknar så undrar han om det finns ngn mat innan vi beger oss. Jag stirrar på honom och säger vad han sa till mig och ingen reaktion. Jaja, det blir ju att köpa ngn macka på pressbyrån innan bussen går. Så nu måste vi kila. Erik är lika trög som vanligt (tycker om honom ändå) och jag blir ju alltid nervös att vi ska missa bussen. Saknar er alla. Puss på er! Hugs and Kisses Emsan

Hyrfilm, muffins och gott sällskap

Idag kommer min bror upp till Linköping och ska stanna till fredag. Ska bli så kul att se honom och förhoppningsvis lättar regnet NÅGON dag så att vi kan hitta på massa kul. Men som vädret ser ut nu så blir det nog att vi hyr några filmer och bakar goda kakor. Kanske lite "Amnesia" om jag är stark nog då det spelet får en att hoppa till taket av rädsla ibland. Igår jobbade jag med chefen och som alltid är det lika trevligt. Han är otroligt duktig och väldigt lätt att jobba med. Igår fick jag också mängder med tider under juli så jag är jätteglad, samtidigt som jag fick reda på att en löneförhöjning väntas efter den 1 juli. Jippie!! Så om allt går rätt till så kan jag avsluta en sak under hösten som jag egentligen skulle gjort under lovet nu här. Dock räckte tiden inte till och jag var osäker på min ekonomi. Man vill ju vara säker på att räkningarna kan först betalas innan annat kan tänkas på. Jag ska också köpa en träningsmaskin till (kommer inte ihåg om jag nämnt detta). Min brors tjej har en hemma så i juli då jag åker ner kommer jag att köpa den så jag kan ta upp den till Linköping för att börja arbetet med lår och mage :) Igår hade jag en jobbig dag, känslomässigt. Känns som att jag väntar på att en fantastisk dröm ska slå in. Och det gör så ont för jag har aldrig fått en dröm att slå in riktigt som jag velat tidigare. Så varför skulle det slå in nu? Kommer kanske turen att vända? Usch för dessa tankar. Såg Jonas igår på Burger King när jag insåg att jag inte var intresserad. Stod där och funderade på om vi skulle sätta ett datum på en middag men sen insåg jag att det var inte vad jag ville. Är inte redo för detta. Jag orkar inte träffa en ny och kanske hoppas och så går allt åt skogen igen. Detta har tagit mig så mycket stryk att jag inte orkar tänka på sådant längre. För när man väl hittar någon och det går riktigt bra så kan allt ändå vända på en dag. Varför sätta sig där igen? Jag tänker inte göra det frivilligt i alla fall. Sen är det inte rätt mot den andra om man går ut med han när man under kvällens gång har någon annan i tankarna. Jag vill så hoppas på det bästa efter sommaren, men jag ser mina tankar som sjukdomen bulimi där man äter mat som man sedan skäms över att ha ätit och spyr upp den. Nu ska jag diska och baka kakor så att lägenheten luktar choklad och apelsin :) Hugs and Kisses Emsan