Trodde det var du

Är lite orolig över vädret och hur det kommer se ut imorgon då man ska grilla lite med goda vänner. ...kollar nu och ser att det ska var ungefär samma temperatur som idag, om inte någon grad mer, och lite molnigt. Men det är inge fara. Det blir väl perfekt så slipper man oroa sig för en ful bränna istället :) Idag har jag satt mig med rapporten och jag kan väl säga att jag har lite kvar, vilket kanske är bra då vi har flera dagar på oss nu innan det ska in för sista gången. Tänkte jag skulle bli klar så fort som möjligt (i min takt dock) att bli klar så man kan fokusera på att få en bra muntlig presentation. Sedan är det lov och jag kan börja tänka på annat, som att skaffa mig så många pass som möjligt på jobbet. Jag har ännu inte varit i Norrköping och tagit mig en titt men tiden finns till det senare. Nu måste rapporten bli klar för jag börjar bli trött på den. Men jag fick riktigt fina kommentarer från mina opponenter så jag är väldigt glad. Var så orolig. Snart ska jag och Kaede ta en promenad. Kan inte säga att jag inte tänkt på Emil idag för det har jag tillsammans med tårar. När ska detta få ett slut. Den stora frågan är egentligen inte "NÄR" han kommer tillbaka, utan "OM". Det är därför jag gått och ifrågasatt allting. För jag är så rädd att ha förlorat honom för alltid. Dagarna nu har gått så långsamt. Tittar på våra senaste sms (de med kärleksförklaringar) och det var bara en vecka sedan, inte ens det. Och inte kommer han komma till picknicken imorgon heller. För jag är där naturligtvis. Igår grät jag mig till sömns och drömde hemska drömmar. Vaknade av att jag fick ett sms. Trodde det var från Emil och kände lite lycka. Men det var min bror som ville bestämma pluggtid till idag. Inatt hoppas jag på mer sömn och bättre drömmar (och kanske ett sms).

Kan detta sluta som en Hollywood-film?

Jag såg en bioannons i tidningen som sa att "Älska mig igen" går på filmstaden. Tänkte att eftersom det är min djupaste tanke just nu så varför inte. Så jag gick dit, satt mig i min betalda stol och började titta. Kan inte säga att jag kommer ihåg hela filmen för jag tänkte på dig under minst halva. Jag grät på de ställena tårar skulle falla. Men inte av filmen. Utan för oss. Jag ville bara springa ifrån filmen, men som den person jag är så vill jag inte missa en film jag påbörjat. Då skulle man bara fundera på hur det gick i slutet. Blev det ett lyckligt slut? Eller valde de att gå skilda vägar? De fick varandra till slut. Hon kom dock inte ihåg hur deras förhållande innan sett ut, men de hittade tillbaka till varandra i alla fall. Men detta är Hollywood. Där drömmar blir till verklighet. Detta är verkligheten, och jag har inte fått känna av något sådant. Kommer jag få göra det? Känns som situationen jag är i kunde just vara en film. Men är den av hollywood-stuket med ett lyckligt slut. Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte. Ett år...jag sa till mig själv att jag inte skulle hitta någon här uppe. Och sen kom du. Min Emil och fångade mitt hjärta. Varför var du tvungen att göra det? Varför kunde du inte känt av redan då att du behövde tid för dig själv? När paret i filmen skulle på sin andra första dejt så kom de hem och kysste varandra passionerat. Och tårarna bara föll för jag vet inte om jag någonsin får kyssa dig igen. Om jag ändå var den tjejen som gick och festade loss, drack bort mina sorger och hade sex med allt och alla. Men att dränka sorgerna i sprit är inget för mig. Och one-night-stands är det tråkigaste jag vet för man vet ändå att man är ensam efter några timmar igen. Istället röker jag bort alla mina tankar. Dock inte alla, för annars skulle jag inte sitta här och skriva. Fan, jag som var så stark innan. Nu känns det som att skeppet har sjunkit. Om natten drömmer jag om en Emil som är elak och kall. Under dagarna drömmer jag om en Emil som står och väntar på mig någonstans med en bunt rosor i sin famn. Men ingen av dem är Emil. Och jag har försökt ge signaler om var jag är, för att hoppas om att jag ser honom vänta på mig utanför min dörr, utanför biografen, utanför skolan. Men jag ser ingen Emil. Och tårarna samlas i halsen varje gång. Tänk om inte sommaren räcker? Tänk om jag får ett meddelande där det står "Vänta inte längre på mig" eller "Vi behöver prata". Kan inte andas. Kan inte andas när jag vet att du inte är min längre. Jag har förlorat dig. Måste ut med katten som håller på och skriker över att få gå ut. Sen vill jag bara gå och lägga mig. Varför vara vaken om kvällarna när jag ändå spenderar dem själv. Ser ingen mening med det.

Gråter hellre på bio

Under tiden som jag tränade hemma så såg jag på filmen "Couple resort". Blev helt stilla när jag kom till slutet. Ett av paren hade skilt sig tidigare för att tjejen i förhållandet behövde "upptäcka världen", vilket hon gjorde och kom bad sedan sin man att ta henne tillbaka. Denna film laddade jag och Emil ner och såg på. Jag undrar så hur han tänkte när han såg denna scen. Jag kan bara hoppas att vi hittar varandra igen. För jag är helt såld på honom. Arg att han ville lämna mig för något sådant, men känslorna finns fortfarande kvar. Och även om jag inte vill förstå hur han kunde göra så här så gör jag det. Jag är bara orolig att tiden jag givit honom inte kommer räcka till. Vem skulle inte vara orolig. Att förlora den man älskar är inget man vill ska ske. Jag vill inte vara hemma längre. Jag vill göra saker men folk är upptagna. Så ikväll ska jag gå på bio. Själv ska jag se "Älska mig igen" som handlar om ett förälskat par som råkar ut för en bilolycka. Olyckligtvis tappar kvinnan minnet och med det sina känslor för sin man. Jag kommer definitivt att gråta. Men hellre att gråta på bion än hemma och få en blöt kudde när man ska gå och lägga sig. Jag må vara dum som väntar på dig. Men jag älskar dig. Glöm inte det. Nu väntar en dusch och funderingar kring vad man ska köpa för snacks till bion. Hugs and Kisses Emsan

Hoppas på det bästa

Oj, vad grinig jag har varit de här dagarna! Bara tänkt på allt dåligt och om jag får så säga så har jag tänkt alldeles för mycket. Men idag vaknade jag upp och insåg att mitt liv står inte still. Och att vår kärlek är något jag inte vill kasta i sjön, vilket det nästan låtit som i vissa fall. Så nej! Jag älskar min Emil. Och jag tror starkt på att det blir han och jag igen. Våra vägar kommer att mötas och vår kärlek kommer växa sig starkare. Jag har tänkt så mycket på det värsta som kan hända att jag någonstans tappade hoppet. Och det knäckte mig. Men nu har jag hittat det igen och nu tänker jag inte släppa det. För jag tror på oss. Mina drömmar visar inte den verklighet som är. Så skit i mina drömmar och fokusera på vad som finns, och det är vår kärlek. Jag tänker inte kasta bort något så härligt som vår kärlek. Jag längtar så tills jag får se din gröna jacka, tills jag får se din gamla cykel hos mig. Och jag längtar så tills jag får vakna upp med dig. Jag väntar på dig. Jag ska hålla ut. För mig är du min. Älskar dig så mycket (längtar så tills jag kan säga det till dig igen). Hugs and Kisses Emsan

Ingen här som värmer mig

Efter en natt med bara dåliga drömmar om dig så var det väl självklart att dagen inte blev lyckad den heller. Alla dessa tankar svämmar över. Så idag har jag mestadels tränat och tagit långa promenader. Det känns i hela kroppen och frusen är jag också. Var är sommarvärmen? Kommer den snart? Jag vill ju grilla :) Har hittat massa trevliga recept som jag vill testa på. Mums! vet inte om jag vill tänka på allt just nu och skriva ner om mina tankar. Jag vill bara gå och lägga mig och hoppas på en lugn natt. Och någonstans så hoppas jag att du tänker på mig. Dock inte för mycket. Men bara lite. För jag finns fortfarande här och jag saknar dig så mycket. Saknar dig något oerhört. Nej, nu ska jag gå och lägga mig. Frusen och stel är jag och Kaede fick sig en rejäl promenad. Kändes nästan som att gå ut med en hund då hon gick vid min sida nästan hela tiden :) Hon är så duktig. Hugs and Kisses Emsan

En katt med hull och en darrig mamma

Idag blev det en dålig start. Visst, klockan sju gick man upp för att tvätta men tankarna om Emil dök upp fortare än väntat. Jag älskar dig och du älskar mig...varför räcker inte detta? Menmen, sedan bar det efter lunch av till veterinären för sprutan. Skulle först stoppa in henne i sin bur. Det ville inte hon. Hon flög över min axel och skyndade sig för skydd under sängen. Men hennes mamma har ju lärt sig och snabbt tar jag tag i henne och hon är i buren. Mohaha! När vi kom dit blev det så konstigt. Visst att Kaede skakade av nervositet och rädsla. Men så fort vi kom in började JAG darra och svettas. Vet inte vad detta handlade om. Men det gick över när veterinären presenterade sig. Kaede var duktig och kelade lite med henne när sprutan skulle tas. Och jag blev lite röd i ansiktet då hon skrattade och sa att Kaede har lite hull. Hehe, oops. Vi vägde henne (men i repsekt av att hon är kvinna berättar jag inte hennes vikt) och sedan fick man ett foder som de sade var bra (eller snarare bäst på marknaden). Kändes så hemskt när jag gick därifrån. Jag kan inte klara av att hålla min katt i trim och jag lyckades inte behålla Emil, min kärlek, min skatt. Att få båda sakerna att slå in (en slank katt och Emil i min närhet) vore att kasta allt man hade i sjön (känns det som nu). Men det enda jag kan påverka åt det hållet jag vill är ju Kaedes vikt så det får jag ta itu med. Hon ligger här vid mig nu. Hon älskar att ligga under min skrivbordslampa. Visst att hon tänker halva datorn men det går, för det är Kaede :) Det är så kul att ringa någon om hjälp och denna person inte hade en aning om att något sådant skulle göras. Jag pratar förstås om Lise-Lotte. Hon är la för söt. Men hon lyckas alltid ha tur i att jag ringer då det fortfarande finns tid kvar. Haha! Vi har haft några roliga år ihop. Har tänkt mer och mer på denna Gotlandsresa och jag blir mer och mer taggad. Det ska bli av och det ska jag se till. Ska se om Sandra e sugen på lite sol och bad. Får locka henne med att säga att killarna där nere ska vara läckra som fan (har egentligen ingen aning). Det är ju alltid kul att få hjälp att bli insmord med solkräm :D Får kolla upp det här. Nu ska jag se till att fixa det jag inte lyckades med förra natten. Fick höra att det jag vill ha ska gå och fixa så finn finn finn! Mängder med flugor har kommit in från ventilationsluckan så jag får ta här och dricka upp mitt te innan jag får i mig något jag inte vill (extra protein?). Hugs and Kisses Emsan

Jag vill bort, bort från tomheten

Alla dessa drömmar. Försöker hitta felen, men oron ligger bara där och pyr i sitt lilla hörn. Är dock stark i att inte ta kontakt. ger mig själv en klapp på axeln :) Kunde inte sova igår så under natten satt jag och spann på en idé som jag tyckte blev hyfsat bra. bara en sak som fattas men det verkar jag inte kunna göra själv. Gav flera tappra försök men utan resultat. Hoppas någon annan kan hjälpa mig med detta. Tekniska saker är INTE min grej. Längtar efter dig <3 Hoppas du har det bra och hoppas din sommar blir fantastisk och full med upplevelser. Själv sitter jag och funderar på att ta någon tur till Gotland eller något. Åka ner för att ta några härliga dopp i vattnet samt att jag länge velat se ön. Men bara för en natt där nere. Bara för att njuta och koppla av. Men först ska Kaede ta en tur till veterinären. Den årliga sprutan ska tas och hon verkar vara pigg och glad. Hon fick upp en liten klätterställning med ett litet kryp-in undertill. Hon trivs där :) Ska se om jag kan ta ett foto på detta. Dock är ställningen svart så det kan bli så att hela bilden blir svart om hon inte vill hålla ögonen öppna :D I slutet i mitt förra inlägg kom bara alla känslor fram och det blev kaos. Det kan hända vem som helst. Var elakt sagt och jag vill inte vara den elaka typen. Det är bara så svårt. Vet inte var jag står. Vet bara att jag står på ostadig mark och att det snabbt kan falla samman. Och då faller jag med. Hoppet om att du bär mig till en säker plats finns, men just nu känns det väldigt långt borta. När kommer du tillbaka, min vägledande stjärna? Igår fick jag panik. Satt ute på kvällen och tittade mig runt omkring och kände...ingenting. Det var tomt. Kallt. Jag kände dig inte omkring mig. Det var bara jag där. Och jag kände mig så ensam. Du finns inte i min närhet. Finns du i någon annans närhet? ....jag hoppas du finner det du söker.