"Framåt" är mitt mål!

Här sitter jag i min soffa i Linköping och hostar nästan upp mina lungor känns det som. Här går man och tar ledigt från examensarbetet i en månad (välförtjänt självklart!) och så blir man sjuk. Jag var beredd på det, trodde jag, men icke det. Är så rastlös men så svag. Köpte strepsils och nässpray och hade redan bunkrat med zyx hemma så "medicin, gör mig nu frisk så jag kan börja träna och njuta av min ledighet"! "Pöj pöj", som min mormor skulle säga. Dock vet jag inte om det endast gäller för tur i spel och inte för att bli frisk men jag ger mitt allt på att ta mig upp på cross-trainern igen till helgen om inte tidigare! Så vad har hänt i mitt liv??? Ja ni, haha. Inte så mycket om jag ska vara ärlig. Saknar mina apor efter fem månaders beteendeobservationer på Parken Zoo. Underbara primater när man lär känna dem faktiskt. Är nu ledig hela oktober för att sedan lägga all min energi på att få gjort större delen av rapporten. Känns alltid bra att vara i tid med saker. Hade planerat att träna, baka och göra det fint hos oss här i linkan men allt får vänta lite tills min kropp vill fungera igen =( Snart åker jag ner till Göteborg igen och det ska bli såååå trevligt. Umgås med familj, ta en danmarkstur med en god vän och sedan ta en spadag med en annan god vän som snart ska lämna kalla Sverige mot underbara Australien (!). Jag säger bara "bosätt dig och skaffa ett gästrum så kommer jag, honey!". Men tills dess så sparar jag mina kära pengar till en bil. En bil som ska ta mig dit jag vill. Typ till mitt framtida jobb vore trevligt =) Börjar känna smått panik över arbetsmarknaden som jag blundat för i över fyra år. Men jag ska kämpa och jag ger mig inte förrän jag kommer dit jag vill! Jag har även anmält mig till en ledarskapskurs till våren som jag hoppas ska lysa bra i mitt cv =) Man måste göra allt man kan om man vill komma någon vart! Och jag vill framåt! Så många utropstecken i mitt inlägg idag märker jag. Tror att det möjligen har att göra med mitt sjukliga tillstånd och min rastlöshet. Eller så är jag bara så taggad på livet och vad som väntas. Men det bästa ordet idag som jag kan komma att tänka på är "framåt". Ja! Det är mitt framtida mål. Lite diffust jag vet, men jag kan inte säga något mer konkret till mig själv just nu. Bara att mitt mål just nu är att ta mig framåt. För snart är jag en nyutbildad etolog, suktande efter erfarenhet! Hugs and Kisses

När försvann du?

Vi förlorade varandra för nästan ett år sedan. Det blev inget snyggt farväl. Och det gör mig ont. Det har snart gått ett år och jag drömmer fortfarande om dig. Jag drömmer om hur vi står och skriker på varandra. Skriker elaka saker till varandra, sliter håret av varandra och tårar faller ner från våra kinder. Drömde om dig inatt. Du kom fram till mig. En glasvägg var emellan oss. Du tittade på mig och gick iväg. Jag ville springa efter dig men jag gjorde det inte av någon anledning. Men det tog inte lång tid innan jag såg dig igen vid glasväggen. Du stod där...och tårar rann ner på din kind. Glasväggen öppnades och vi kramade om varandra. Tårar faller när jag skriver detta. Vem kunde ana att detta skulle ske. Men samtidigt vet jag att den jag saknar inte finns kvar. När försvann du? Det blir väl så hos vissa att med tiden så glider man isär. Personligheterna går inte ihop så då säger man farväl. Önskar bara vårt farväl varit mer...jag finner inga ord...annorlunda. Annorlunda från båda håll. Vi hade vårt roliga de år vi hade. Vi har haft många spännande resor du och jag och jag saknar dig. Men jag tror att detta var för det bästa. Kommer alltid att ha dig i mitt hjärta. Ha det bra. /MLÖ

Tänk inte på döden men ha den i tanken ändå

Julen är snart här. Mindre än två veckor kvar faktiskt. Men ändå känns den så långt bort. Kanske inte tidsmässigt, för egentligen önskar jag att det var en månad kvar för det är sååå mycket som ska fixas i kursen jag går i nu att jag inte hinner med. Är så glad att klapparna redan är inhandlade (och pengar redan spenderade). Känner sympati för er som inte är klara. Men än finns tid! ...Eller? Detta inlägg skapat helt med anledning att fly från plugget. Har pluggat hela helgen (och jobbat) men ändå känns det inte som att jag kommit någonvart. Kan kanske ha pluggat på fel saker men nu är jag där jag är och får klara mig så bra jag kan. Var på adventsfika som hölls av bostadsrättsföreningen. Jag, Emil och flera gamla människor! Mysigt :) Jag tycker de är riktigt trevliga. Däremot insåg en av mina grannar att denna åldern är hemsk. Och jag måste erkänna att anledningen hon nämnde har jag faktiskt aldrig tänkt på (och den skrämde mig lite faktiskt). Anledningen hon gav var att det är nu som alla ens vänner går bort. Nyss avled en av hennes närmaste vänner som hon haft i alla dessa år och jag kan så förstå att man inte vill vara med på sin väns begravning oavsett dödsorsak. Visst att man ska vara med om sina föräldrars död, men sina vänners? Eller i alla fall om de dör före än. Och kanske lever man så länge att ens syskon går bort före en. Detta är saker jag som sagt inte tänkt på innan och nu när jag tänker på det så hoppas jag att jag inte blir så gammal att alla lämnat en. Gammal vill jag bli men inte FÖR gammal ;) Och inte nog med att mormor snackar om att hon snart tänkt kola (dö), utan nyss kom mamma också och slängde ur sig att hon tackar att hon fått oss i hennes liv och att hon kommer spöka runt EMIL om han inte e redig. Och detta kom ur henne innan hon skulle på ett plan till ett varmare land. Det känns ju skönt för mig att sitta här på jorden och koppla av (om man tar bort allt plugg) när mamma pratar om döden och är flera kilometer upp i luften. Tack mamma! Får hoppas att hon inte sa ngt liknande till min yngste bror. Märker sedan när jag ska plugga med honom om han gråter eller ej haha. Nej, nu ska jag fortsätta plugga. Men vad jag vill säga är att man inte ska ta någon för givet för helt plötsligt kan denne/-a lämna denna värld. Men jag kan vara lite glad för mormor har lovat att vara vid liv 10 år till (för att se sitt framtida barnbarnsbarn), men däremot har jag inte hört något från mamma :o! Hugs and Kisses Emsan

Ensam bara för en natt

Det är höst. Igår la jag märke till färgskiftningen bland trädkronorna. Så vackert. Enligt en källa har detta ännu inte skett i Göteborg men det tar nog inte lång tid innan förändringen drar in där också. Hösten och dess vackra färger. Alla årstider har saker som man tycker mest om och färgerna är det som lockar mest när det kommer till hösten, enligt mig. Än är temperaturen väldigt upp och ner men snart så kan jag börja använda mina höst-boots! Längtar längtar! Skolan har börjat och jag FÖRSÖKER verkligen tycka om det. Men innerst inne hade jag velat börja jobba. Men de två åren som är kvar kommer gå så fort så "vips!" så står jag där och söker jobb. Men först ska jag fokusera på att hitta ett zoo där jag kan få göra mitt exjobb på. Vore ju bara sååå nice! Sluta aldrig hoppas säger jag bara. Jag skriver här och nu för att jag är ensam i min lägenhet ikväll(det har gått tre år och jag kan fortfarande inte fatta att jag har en lägenhet :o). Emil valde att stanna hemma hos sig och då jag råkar tro att det är hans mini-säng (står för en del av problemet) som förstört min rygg de senaste gångerna så undviker jag ett besök då min rygg blev bra IDAG. Men bra var nog det. Jag hann arbeta mer på mitt projekt med råttorna och faktiskt så kände jag mig väldigt duktig idag. ...Men jag hade ljugit om jag sagt att jag inte velat ha honom här. Saknar honom faktiskt...liiite ;D Och jag kan säga att det vi bygger upp har utvecklats riktigt fint. Definitivt att jag känner mig lyckligare än vad jag gjorde under senaste inlägget. Dock är jag fortfarande skör och ledsen inombords men när jag nu ser att han verkligen försöker få detta att fungera, att han verkligen försöker visa att han bryr sig, så kan jag ju inte mer än bara smälta. Men vissa saker tar mer tid än andra. Men om vi säger så här att för en månad sedan hade vi fortfarande inte setts sedan maj (kan ha skrivit om händelsen men ett stort misstag med mobilen och misstaget att ta "send"-knappen för "delete"-knappen) och då hade jag INTE tänkt mig detta slut...eller början eller hur man nu vill se det. Ojojojoj! Vad tiden rinner iväg. Hade hoppats sova nu menmen :D Sov så gott allesammans så hoppas jag att vi ses igen. Förhoppningsvis får jag ta ngr kort under min labbvecka med råttorna så då får ni se vad jag gör :) Hugs and Kisses Emsan

Är du kvar imorgon?

Sommaren har kommit mot sitt slut. Jag hör Daughtrys röst i mitt huvud sjunga ut orden "Be careful what you wish for cause you might get it all". Fick det jag önskade mig...men jag är inte så lycklig som jag hade tänkt mig. Sommaren tog väldigt hårt på mig. Än så länge vågar jag inte ta fram mina känslor. Inte helt i alla fall. För jag har kvar så mycket sorg bland mina känslor att nu när jag ser gamla foton så gråter jag och får en klump i magen. För om vi börjar om på nytt igen...kommer allt att tas ifrån mig igen nästa sommar? Lite mer än en vecka har gått så jag kan ju förstå att jag fortfarande är ledsen. Men för hur länge? Kommer jag våga släppa lös mina känslor igen? Kommer jag kunna se på honom utan att känna smärtan han gav mig? Hur lång tid kommer det ta innan han kan röra vid mig och jag inte tänker "tänk om detta är sista gången han smeker min arm"? Detta kommer ta tid, det vet jag. Men det är inte så att jag inte vill vara där jag är nu. För skulle jag inte vilja satsa igen så skulle jag inte vara här. Men om dessa känslor inte tynar bort om ett tag så är det ett tecken på att jag tog mer stryk än vad som kan förlåtas och vi får gå skilda vägar. Men vi får hoppas att det inte kommer komma till detta. För båda är här. Och båda vill satsa. Jag är bara ledsen för det känns som om min "sommar" inte riktigt är över och känslomässigt har sommaren varit ett rent jävla helvete. Mina sömnsvårigheter är dock borta så på den fronten är jag glad. Hugs and Kisses Emsan

Blev inte som önskat

Ja denna natt blev inte drömlös den heller. Drömde att min bror Pontus valt att bli sjöjungfru, vilket gjorde att han inte kunde ha sex mer under sitt liv. Men det var hans val och vi stöttade honom som glatt simmade i vatten och även i sand gick det bra att komma fram, dock var han lika klumpig som en sjösäl på land haha. Sedan var alla förvånade att jag hade skoldag då det var Adolf Hitlers födelsedag (vad är det ja har i huvudet egentligen!??). Sedan drömde jag massa konstiga saker men lyckligtvis så blev natten lång. Riktigt lång. Hela 13 timmar faktiskt. Men däremot vakande jag och jag var fortfarande trött. Så efter ngr timmar i vaket tillstånd gick jag och la mig igen och sov ytterligare två timmar och vaknade upp som en ny människa! Nu är lägenheten städad och egentligen skulle Kaede ta en promenad ute men regnet bara öser ner så jag säger nej. Tycker mig också höra åska längre bort så jag får ha koll på detta. Nu kokar tortellinin. Blir en sen middag då jag sovit så gott :) Ska se till att packa lite också nu då jag jobbar typ fram till att jag åker. Man vill ju inte missa att ta med sig en väska eller kanske ett par skor ;) Nu blir det lite mat och ngn serie för att sedan bygga upp ett större kasino på Casino Empire! Hugs and Kisses Emsan

Hoppas på en drömlös natt

Drömde massa skit inatt. I ena drömmen gick allt åt skogen på jobbet. Allt jag gjorde blev fel och allt tog tid. Ingen fick sin beställning och folk blev arga. I andra drömmen jobbade jag på mitt gamla jobb som servitris på Sorento. Chefen hade lagt alla sina sista pengar på en maskin som skulle göra flera olika rätter. Självklart lyckades jag förstöra denna och jag vaknade upp av att jag grät ljudligt. Helt sjukt. I tredje drömmen som jag ansåg var värst så gick jag min vän bakom ryggen genom att ha sex med hennes kille utan hennes vetskap. Vad är det jag drömmer egentligen?? När jag sedan skulle till jobbet var jag orolig över hur dagen skulle gå med tanke på min första dröm. Men dagen blev bra, men stressig. Då jag inte än är fullärd vid boarden för att göra burgare och hålla reda på allt så fick jag stå där under dagen...on my own! Jädrar vad det var mkt som skulle hållas reda på och jag kunde under alla timmarna känna svetten rinna på min rygg. När jag slutade sedan var jag heeelt slut och ville bara hem...dock var träning på schemat men det var väldigt härligt då min takfläkt fläktade skönt mot min hud. Imorgon är jag äntligen ledig. Har ju trots allt jobbat sju dagar på rad. Och denna veckan var det riktigt nervöst då vi väntade på att kontrollanten skulle dyka upp. Men ingen kom så det blir väl kanske nästa vecka. Men jag vet att jag gör ett bra jobb så jag är inte nervös. Kanske om jag skulle stå i boarden då allt inte är hundra menmen det ska nog gå bra :) På lördag åker jag ner till Göteborg. Tänk vad tiden går fort...eller? Där ska jag spendera en hel vecka åt att umgås med allt och alla. Speciellt min bror som vill lära sig lite mer om länder och som vill ta en joggingtur eller två med en :D Att ha fler vänner en dagar tar kål på en, men om jag inte sover ngt under dessa dagar så kaaanske det kommer gå vägen. Kommer vara helt slut när jag kommer upp igen haha och då börjar skolan (nästan). Undrar så vilka som valt att gå mastern. Jag är i alla fall en av dem! Nej, nu är jag ganska så trött och vill i säng tidigt så jag kan....sova läääänge! För imorgon kan jag sova till hur länge jag vill .Dock måste jag inhandla en högerlins. Ja, ni läste rätt. Mitt högra öga har varit så irriterat och vill inte ha kvar mina linser så de har fallit ut eller blivit tvungna att tas ut omedelbart även då ingen vätska och behållare funnits till hands så nu går jag omkring med en lins på vänster öga och ärligt talat så känns det inte så bra. Så imorn blir det en tur till optikern och sedan blir det faktiskt jympa ute på trädgårdsföreningen med Elin och sedan lite mat. Ska bli riktigt spännande och förhoppningsvis kul också. Sov så gott på er alla! Hugs and Kisses Emsan

Frustrationens skrik

Det är snart tre månader sedan vi sågs. Och jag vet inte om resultatet efter vårt nästa möte blir vad jag hoppats på. Jag har längtat så efter att få se dig igen. Men nu så blir jag bara mer och mer rädd ju fler dagar som går förbi. Jag hoppas att du har det bra och att du är lycklig. För jag vill inget annat än att du ska må bra. Har nu suttit här i flera minuter och dragit mina fingrar över tangenterna och försökt komma på vad jag ska skriva. Har så mycket känslor inombords som vill ut men jag kan inte få ut dem. För varför tänka på sina känslor när man inte får dem besvarade? Jag är som ett stort frågetecken och har varit det ett tag nu. Endast för att jag valde denna väg att gå. Tänker på en tanke, sedan motsäger jag allt för att sedan vända det på ett annat sätt och till slut vill jag bara skrika ut all frustration. Känner mig så dum. Kan i mina tankar se folk som skrattar åt mig bakom min rygg. Valde han att säga att jag kunde "vänta" för att slippa säga nej till mig? Gjorde han det av medlidande? Har kontakten under sommaren inte varit ett tecken på att han fortfarande tänker på mig? Eller har han bara sätt det som vänskapligt? Ser han oss som vänner? Skulle vi kunna bli vänner? Tårarna rinner ner för min kind av ren plåga. Kanske han insett att vi var ett misstag. Har haft så många dåliga drömmar nu att jag inte orkar gå igenom dem. Och att han varit (är?) i Linköping utan att nämna det till mig har gjort riktigt ont. Inte för att jag velat träffa honom (för det är jag definitivt inte redo för) utan bara för sakens skull. Jag borde inse att jag inte är en del av hans liv längre. Men jag saknar honom. Herregud, detta låter som jag "stalkar" honom eller ngt vilket jag verkligen inte gör! Dock finns han ständigt i mina tankar och jag kan väl medge att jag spelade "Bubble Monkey" varje kväll innan jag gick och la mig för att få ett bättre resultat och få en anledning till att skicka ett sms till honom och skryta. Men till slut blev mina poäng skrämmande höga att jag nu lagt ner det spelet. Fan vad dum jag är...tror det är därför jag gråter om kvällarna just för att jag känner mig så dum i huvudet. Varför fan skulle han komma tillbaka. Vad var det som var så speciellt med oss att han skulle vela försöka igen? Känner mig så dum....

Gårdagens dimmiga väg

Vaknade upp i morse och mådde helt okej. Det var mer än vad jag kunde säga igår en timma innan jag skulle sluta. Runt nio-tiden igår kväll började jag få ont i huvudet. Tänkte att det får vänta så jag försökte tänka på annat. Men det var som om huvudet blev riktigt sur på mig och huvudvärken blev bara värre och värre. Till slut dunkade huvudet ständigt och jag blev yr. Jag fick gå jättelångsamt till varje station i kassan när jag skulle lägga fram gästens order. En halvtimma hade gått och jag ville bara dö. Men jag tänkte hålla ut. Men som det inte var nog så fick min mage fnatt och det kändes som jag ville kräkas efter varje steg jag tog. De sista tio minuterna gick i en dimma. Men jag måste spelat jävligt bra för ingen sa något (borde hoppa av biologin och gå över till teater :D). Klockan blev ÄNTLIGEN tio och jag skulle försöka ta mig hem. Tror promenaden hem tog dubbelt så lång tid som vanligt. Vad fan är detta? Har jag ätit ngt skumt? Eller är det värmen? När jag väl tog mig hem skulle Kaede ut, men det blev jävligt snabbt för jag var klarade inte av mer. En ipren och direkt ner i säng. När jag väl la mig i sängen så insåg jag att jag knappt sovit ngt natten innan....kan det varit en av orsakerna? Menmen, jag somnade och nu mår jag okej. Är dock orolig för idag då jag jobbar dubbelpass, men jag har glasögonen på mig idag och ska äta sådant jag vet är bra för mig (vilket jag dock tyckte jag gjorde igår). Snart (typ nu) ska jag ner till stan för att köpa ett doslock och kanske ngt annat kul innan jobbet kallar mig. Ta det lugnt där ute. Hugs and Kisses Emsan

Önskar att bli älskad och inte lämnad

"Chansen att hitta en att älska och att den samtidigt älskar en tillbaka är minimal", enligt Hugh Grants roll i filmen "Notting Hill". Och visst är det så. Så när man väl hittar detta magiska ögonblick så bör man hålla fast vid det. Underskatta aldrig kärleken. Och ta aldrig något för givet. Jag önskar så att jag hittar någon som kan se mig och uppskatta mig för den jag är. En person som kan väcka en mitt i natten, bara för att säga att han älskar mig. En person som vill ha mig vid sin sida och som vill dela sitt liv med mig. Inte många får denna drömbild av sin framtid uppfylld, så varför ska jag tro att det ska gälla mig. Önskar bara att bli älskad...och inte lämnad. Usch ,jag har inte gråtit över dig på flera dagar...så ser man en riktigt romantisk film så gråter man ut hela lagret av tårar man samlat. Nej, nu sätter jag på mig vibrationsbältet och läser boken jag inte kan låta bli. Dock är huvudrollen en hemsk tjej som bara tänker på sig själv då hon gifter sig för pengar och en titel och är ständigt otrogen mot sina män. Samtidigt som hon är riktigt riktigt grym och självisk så måste jag säga att nästan alla roller i boken har bara sig själv i tankarna. Undrar om alla egentligen är så själviska i tankarna? Är människan så egoistisk? Finns det ingen sympati eller medlidande här i världen? Oj vad jag pratar strunt. Nej, på med bältet! Hugs and Kisses Emsan

För att förtjäna något måste du satsa

Idag jobbade jag under fyra timmar MED GLASÖGON! Var riktigt orolig för hur jag skulle bete mig under dagen då jag oftast blir på dåligt humör och tappar min talan då glasögonen sätter sig på min näsa. Men det gick faktiskt riktigt bra. Och jag fick också visa vad jag gick för vid boarden (där man gör hamburgare). Fick också chans att prata med en medarbetare som jag inte lyckats få ur mycket men han var faktiskt riktigt trevlig. Sedan är ju inte dagen komplett om inte Michalis ska skämta och ha sig haha. Självklart fortsätter han att skämta med mig när jag går på det (nästan) varje gång, men tråkigt för honom är att jag nu inte vet när han talar sanning så det blir ju negativt för honom om han fortsätter. Tack så finns Erik där så jag kan se hur han reagerar när Michalis säger ngt. Erik är som en liten lögndetektor :) Igår kväll skulle jag gå och lägga mig i tid men så satt jag mig med boken min och vips (!) så hade tiden försvunnit och jag hann inte sova många timmar. Nu känns det ändå som om jag kan somna (då jag tidigare haft sömnsvårigheter), men denna bok står i vägen för att min sömn ska ta igen sig. Men jag har runt 300 sidor kvar av 700 så förhoppningsvis...nej fan..jag ska ju till Göteborg nästa vecka och har så fullt upp. Hinner knappt andas emellan aktiviterna. Men jag kanske kan ta med mig den till bussfärderna. Det tråkiga är bara att den är såååå stor, klumpig och tung buhu. Men om jag avstår från tre...nej...en väska så kan jag nog få plats :D Kaede har fått mindre och mindre mat och mer och mer skriker hon om nätterna. Blir helt tokig på denna katt! Och nu när vi gick ut så hörde hon en liten fågel pipa och hon la sig ner på en plats och lät sig inte rubbas. Lyfte henne och bar henne till en annan lokalisering längre bort men hon ville bara till där pipet kom från. Så jag blev trött på skiten och tog in henne. Jag tänker INTE stå som ett fån på en plats i en kvart. oxh nu i denna stund skriker hon för hon vill ha sin nattmat...men hon ska inte få den förrän om en timma så hon får hålla sig. Nu ska fettet bort! Och mitt fett också för den delen. Är ledig imorgon så jag ska ta en tur på förmiddagen till gymmet. Och ikväll ska jag ta en liten tur på cross-trainern. Ska man duscha kan man ändå ta en tur på crossen innan :) Så ha det nu så underbart alla! Ett litet tips innan bara: Ser ni något/någon ni verkligen inte kan leva utan så satsa! Livet sköter inte sig självt. Vill man få något att ske så måste man ge sitt allt till detta. För ger ni inte ert allt....vad är det då som säger att ni förtjänar det? Tänk på det Hugs and Kisses Emsan

Sömnbrist, näringsbrist och ett jävla humör

Idag sa jag farväl till Erik när han gick in i bussen ner till Göteborg. Det har varit kul, men jag är nu helt slut. Ska bli skönt att göra rent här och sova ut. Behöver dock träna lite men jag funderar på om jag inte ska börja spela lite "amnesia" istället. Blev så sugen efter man sett hur folk blir skrämda när de spelar och monstret man vill undvika dyker upp. Har köpt läsk så jag kan hålla mig vaken :) Då man inte lyckats sova ut riktigt under de senaste nätterna så var man lite grinig idag på jobbet. Jag hade inte orken att se när Michalis skämtade eller inte vilket gjorde att min humör sjönk och när jag fick en gäst som ville ha en kaffeshake (som vi egentligen inte har) som hon fick igår så blev jag riktigt irriterad. När Dani kom upp från kontoret frågade jag om denna dryck och hur länge vi haft denna utan min vetskap (visade tydligt att jag var irriterad). Varför serverar folk ngt vi inte har?? Blir så irriterad. Stackars Dani som fick detta på sig när hans rygg värker så hemskt. Men så blir det när man låter stödbältet ligga på kontoret och inte fast på kroppen (ngt jag också sa till honom). Hoppas att jag lite sömn får mig att bli på bättre humör. Är dock rädd för att det är andra känslor som ligger och pyr. Men jag orkar inte ta det nu, för det skulle förstöra min dag ännu mer. Ska ta ngt att äta (för kanske ligger orsaken till irritationen där då jag endast ätit två bananer idag) så ska vi se om jag inte kan få igång spelet. Är nog inte bra att träna när humöret är på en låg nivå. Vill ju inte bli sur på maskinen och slå sönder den ;) Hugs and kisses Emsan

Ingen frukost?

Idag ska borr hyras och med det kommer takfläkten och annat trevligt sitta på tak och väggar. Ska bli så skönt för det blir ganska varmt här inne när man är två. Så när Erik känner sig redo så är det dags att bege sig. Egentligen skulle vi redan varit där och hyrt borren vid detta laget, men då jag haft sömnsvårigheter de senaste fyra nätterna så var jag helt död imorse. Vet inte varför jag inte kan sova. I förrigår jobbade jag 21-01. Jag kom hem runt halv två och gick typ direkt och la mig. Och där låg man med tunga ögon men utan att lyckas att sova. Klockan tickade och det blev ljusare och ljusare ute. Till slut blev klockan fyra och fåglarna hade redan sjungit en halvtimma. Vet inte vad problemet är och det gör mig irriterad. Men varför grubbla över detta nu när en borr ska hyras :D Det ut att kanske regna så regnjackan är ju passande att bära idag. Älskar man inte brorsor???? Här frågar jag vad vi ska köpa att ha till frukostarna och han säger att han inte äter frukost. Han är ju 16 är snart så då bör man ju ha koll. Men nej...idag när man vaknar så undrar han om det finns ngn mat innan vi beger oss. Jag stirrar på honom och säger vad han sa till mig och ingen reaktion. Jaja, det blir ju att köpa ngn macka på pressbyrån innan bussen går. Så nu måste vi kila. Erik är lika trög som vanligt (tycker om honom ändå) och jag blir ju alltid nervös att vi ska missa bussen. Saknar er alla. Puss på er! Hugs and Kisses Emsan

Hyrfilm, muffins och gott sällskap

Idag kommer min bror upp till Linköping och ska stanna till fredag. Ska bli så kul att se honom och förhoppningsvis lättar regnet NÅGON dag så att vi kan hitta på massa kul. Men som vädret ser ut nu så blir det nog att vi hyr några filmer och bakar goda kakor. Kanske lite "Amnesia" om jag är stark nog då det spelet får en att hoppa till taket av rädsla ibland. Igår jobbade jag med chefen och som alltid är det lika trevligt. Han är otroligt duktig och väldigt lätt att jobba med. Igår fick jag också mängder med tider under juli så jag är jätteglad, samtidigt som jag fick reda på att en löneförhöjning väntas efter den 1 juli. Jippie!! Så om allt går rätt till så kan jag avsluta en sak under hösten som jag egentligen skulle gjort under lovet nu här. Dock räckte tiden inte till och jag var osäker på min ekonomi. Man vill ju vara säker på att räkningarna kan först betalas innan annat kan tänkas på. Jag ska också köpa en träningsmaskin till (kommer inte ihåg om jag nämnt detta). Min brors tjej har en hemma så i juli då jag åker ner kommer jag att köpa den så jag kan ta upp den till Linköping för att börja arbetet med lår och mage :) Igår hade jag en jobbig dag, känslomässigt. Känns som att jag väntar på att en fantastisk dröm ska slå in. Och det gör så ont för jag har aldrig fått en dröm att slå in riktigt som jag velat tidigare. Så varför skulle det slå in nu? Kommer kanske turen att vända? Usch för dessa tankar. Såg Jonas igår på Burger King när jag insåg att jag inte var intresserad. Stod där och funderade på om vi skulle sätta ett datum på en middag men sen insåg jag att det var inte vad jag ville. Är inte redo för detta. Jag orkar inte träffa en ny och kanske hoppas och så går allt åt skogen igen. Detta har tagit mig så mycket stryk att jag inte orkar tänka på sådant längre. För när man väl hittar någon och det går riktigt bra så kan allt ändå vända på en dag. Varför sätta sig där igen? Jag tänker inte göra det frivilligt i alla fall. Sen är det inte rätt mot den andra om man går ut med han när man under kvällens gång har någon annan i tankarna. Jag vill så hoppas på det bästa efter sommaren, men jag ser mina tankar som sjukdomen bulimi där man äter mat som man sedan skäms över att ha ätit och spyr upp den. Nu ska jag diska och baka kakor så att lägenheten luktar choklad och apelsin :) Hugs and Kisses Emsan

Kan bara tänka positivt

Saknar dig så mycket. Försöker leva ett liv utan dig men du finns ständigt i mina tankar. Men jag är stark och hoppas på det bästa. Och som tur är så har jag för det mesta fullt upp så jag är glad att sommaren inte blivit så uttråkad som jag hade tänkt. Imorgon är det midsommar och jag ska tillsammans med Elin ner till trädgårdsföreningen för att dansa runt penisen man varje år klär upp och dansar "små grodorna" till. Nästa vecka kommer min bror Erik upp och då ska vi hitta på massa kul...om jag bara kan komma på vad. Har i alla fall tänk visa honom universitetet och ta en tur till tornby för att leta efter en present till mamma som fyller år nästa fredag. Är så ledsen att jag inte kan komma ner då jobbet kallar men jag kommer ner till Göteborg veckan efter det så jag hoppas hon kan förlåta mig. Vet bara inte vad jag ska köpa till henne än men med tiden så :) Även om sommaren kommit så kan man inte andas än. Väntar fortfarande på att examinatorn jag har i mitt kandidatarbete ska godkänna mitt arbete så jag kan lämna in den så det blir klart. Man ska inte sitta varje dag framför skolmejlen under lovet och vänta. Inte ok! Tränar gör jag och nu har jag hittat en annan apparat jag vill ha hemma hos mig. Den verkar ju helt underbar! Men jag vet att min brors tjej har en sådan så jag ska höra om hon fortfarande använder den eller om jag kan köpa den av henne. Så slipper man ju betala denna frakt och att bygga upp allt. Men så länge så får jag använda det jag har och även gymmet blir besökt av mig. Duktiga Emelie :) Hörde om kvinnan som blev dödad av vargarna på Kolmården. Fruktansvärt verkligen. Blev först rädd att det kunde vara en av mina klasskamrater, vilket det inte var. Vet inte vad som hände, men oavsett om man levt och uppfostrat dem i flera år för att de ska få en social vana så ska man aldrig underskatta djuren. Speciellt inte om de håller på att bli könsmogna. Man vet ju själv hur människobarn som blir till ungdomar blir helt tokiga ibland. Med åldern så tillkommer personlighetsförändringar och man ska aldrig se en varg som en hund. Hur mycket man än kelat med dem så ska man alltid hålla koll på tecken de ger ut. Kanske kan det varit så att hon hade en dålig dag och missade dessa tecken. Vem vet. Oavsett vad så är det en stor tragedi. Nu ska fötterna peelas och sedan väntar sängen på mig. Glad midsommar till er alla. Drick med måtta och ha det så bra. Hugs and Kisses Emsan

Allt för kärleken

Dagarna går och nu börjar de gå hyfsat fort. Mat lagas och fryses in och gymmet blir ofta besökt av mig. Idag blev det att träna hemma då regnet inte lockade en att gå ut. Men imorgon är jag där igen. Min kropp har börjat förändras. Jag ser både bra förändringar och förändringar som får mig att avsky det jag ser. Jag blir mindre, det är positivt. Vissa av mina kläder blir jag mer och mer bekväm i att bära, medan andra plagg vill falla av mig. De delar jag vill få en bättre form på håller på att förändras, men mer tid behövs för att det ska bli någon drastisk förändring. Däremot blev jag väldigt rädd för några nätter sedan när jag kom hem från jobbet och skulle ta av mig mina kläder. När jag tog av mig tröjan så såg jag se min bröstkorg. Har aldrig sett den förut riktigt så och jag mår riktigt dåligt för detta. Jag ser Hollywood-kvinnorna i 50-års åldern som visar detta utan någon ansträngning. Men de har ju inget fett på kroppen och ser ut som vandrande skelett. Jag vill INTE bli en sådan. man kan också lätt se mina revben och även det är jag inte van vid. Jag hoppas verkligen att detta bara är en intermediär fas och att det snart går bort. Kanske om jag tränar bröstmusklerna mer så försvinner synen av bröstkorgen men jag kan inte sånt här så jag vet inte. Men lite skraj är jag. Samtidigt vet jag att jag äter. Kanske inte lika mycket som tidigare men då åt jag ju alldeles för mycket så jag anser att mina nuvarande matvanor är bra. Men för säkerhets skull så ska jag börja ta en nutrilette-shake till frukost. Annars går mitt liv hyfsat bra, även om tårarna fortfarande närvarar under min vardag. Vet fortfarande inte hur jag ska tänka och jag tror inte jag kommer hitta det bästa sättet att tänka innan sommaren är över och våra ögon möts igen. Ena stunden tänker man på hur han kommer fram till en och säger att han aldrig kommer släppa taget om mig igen, och i den andra stunden blir jag arg på mig själv som tänker så bra tankar att jag börjar tänka på situationen då han säger till mig att han inte är redo att lämna sitt singelliv. Men dagarna går i alla fall. Jag jobbar några dagar i veckan och hittills har det gått bra. Jag har till och med fått ett nummer av en kille. Han ville bjuda ut mig på middag. Ja, varför inte? Jag behöver något annat att tänka på. Vi får se. Men han verkade riktigt trevlig och kul var det också att veta att man fortfarande är attraktiv på marknaden :) Jag har dock insett en sak. Åldern börjar knappa in och jag har insett att jag inte har tid att hitta någon bara för det roliga i det hela. Om några år kommer jag vela ha barn. Det betyder att jag inte har råd med några flörtar eller förhållanden som inte håller. Han som ville bjuda mig på middag var trevlig, men jag kan inte se honom som far till mina barn. Insåg detta när jag stod där vid kassan och han skrev ner sitt nummer på kvittot han fick. Konstigt sätt att tänka, jag vet. Men det är faktiskt tid att tänka på detta. Jag kan se Emil som en bra far. Han var så underbar med Nova. Jag kan bara hoppas på att vi hittar varandra igen. Jag saknar hans närhet. Fick nyligen höra hans röst och det var så underbart...ändå tills vi skulle säga hejdå. Då insåg jag att jag lett och skrattat under samtalet och naivt fått i tanken att det var han och jag. Den tanken försvann när jag skulle säga hejdå och insåg att vi inte är tillsammans längre. Klumpen i magen kom tillbaka och jag ville bara försvinna. Varför plågar jag mig själv på detta sättet? Jo, för kärleken. Kärleken som jag vet finns kvar och som jag hoppas blir hel igen.

Svett och tårar men ingen sol

Dagarna går. Vissa snabbare än andra. Men jag har haft saker att göra under de första dagarna på lovet. Jag har lagat massa mat som jag fryst in (chili con carne, potatisgratänger och annat gott) och även bakat muffins av olika slag. Min första sats muffins gick åt skogen då min muffins-ugnsform inte ville släppa mina choklad- och apelsinmuffins :( Men det vara bara att ta några steg ner till ICA och köpa vanliga hederliga muffinsformar för att göra ett nytt försök. Min matlust har kommit tillbaka helt nu och det känns väldigt bra, dock håller min mage fortfarande på att vänja sig vid att mer mat kommer in. Ett gymkort har jag också införskaffat och idag var det tredje gången jag gick dit. Känns väldigt skönt när man kommer ut därifrån. Inte för att det är en plåga därinne utan för att man känner sig riktigt fräsch och glad efteråt. Ska dit imorgon och köra på igen. Älskar löpbandet! Mobilen skulle jag ju också fixa efter skolan och nu vet jag att det är mobilen och inte abonnemanget som det är fel på. Dock köptes denna mobil i en tele2butik i Göteborg och jag verkar inte hitta ngn liknande butik här i Linköping som jag kan visa kvittot för så jag kan få en ny mobil. Men jag ger inte upp. Jag måste ju kunna skicka sms! Denna vecka det varit värst och det spelar ingen roll var jag är ngnstns. helt hopplöst. Har också börjat läsa pocket och har läst ut en och en halv redan. Men jag önskar dock att solen kunde visa sig lite längre än 20 minuter för att sedan täckas över med moln. Jag vill så ha en fin bränna. Mycket mer har hänt under dagarna, Pernilla har varit här och sovit över (mkt trevligt) och fem filmer har hunnit ses. Snart ska jag jobba men innan dess ska jag till gymmet för att lämna ett kort och sedan ta en promenad med Ottilia. Så ha en fortsatt underbar dag på er alla så skrivs vi snart igen. Ska se till att pröva på Bambuser igen tänkte jag. Det var ju så längesedan. Hugs and Kisses Emsan

Tänker inte släppa dig

Mina tankar vandrar. Finns så mycket man vill...mycket man vill göra...mycket man vill ha. Som en kyss...en blick...en famn att komma hem till...att få höra de tre orden från dina läppar igen. Efter sommaren kommer jag få se dig. Våra blickar kommer mötas och våra famnar kommer mötas igen. Men är det för att säga "adjö" eller "hej" kan jag inte säga. Har så mycket känslor inom mig nu som jag inte vet hur jag kan hantera. Men jag har andra i tankarna än just du. Undrar så vad Tommy gör. Om han någon gång tänker på mig och mina syskon. jag undrar så om han mår bra eller om han börjat med all skit igen. Skiten som fick oss ur hans liv. Och hans ur vårt. Det har gått nästan 12 år nu. Och i flera år har jag velat träffa honom...bara för att se honom och höra om han haft oss i sina tankar. Spriten tog min pappa och det har tärt på mig inombords. Och jag tror att jag vill se honom för att kanske se om min pappa kommit tillbaka. Samtidigt vill jag inte se honom av en annan anledning. Spriten är en sak, men det han gjorde är oförlåtligt. Och jag hatar honom för vad han gjorde. Är så kluven i detta. Vill se honom och ge honom en kram, men samtidigt vill jag gå fram och ge honom världens örfil. Jag har inte gett honom en tår på länge. Idag blev en sådan dag. Övergiven är det ord som stämmer överens med så jag känt mig under mina år. Övergiven och ensam. Det var svårt under mina unga år. Och ingen hjälp fick man. Ingen att prata med eller som lyssnade på en. Så jag slöt inne allt. Med åren har tankarna blivit färre, men övergivenheten har alltid funnits kvar. Tror det är därför det varit så svårt att se Emil gå. Ännu en man som överger mig. Någon man öppnat sig för, något man delat så mycket med. Och sen är det bara över. Ett "hejdå" och sen går vägarna isär. Tommy kunde jag inte gå tillbaka till. Men jag vill inte släppa hoppet om Emil. Jag vill inte förlora honom. Inte när jag har äntligen har hittat honom. Snälla, gör mig inte besviken. Älskar dig

I'm gonna live my life

Igår åkte du och tårar föll. Men tårar av lättnad för nu vet jag att jag inte kan råka träffa på dig under mina promenader. Så nu ska jag leva. Nu ska jag inte gömma mig längre. Så HÄR ÄR JAG! Idag har jag förberett gymmet senare till att ha tränat lite hemma. Har inte tränat på flera dagar och det känns. Så nu är det att börja om. Så nu väntar en dusch och sedan ska vi se om Pernilla är klar hemma hos sig för att ta en tur på stan med mig eller något annat kul. Kanske ta en tur till Cloetta? ...Ojdå...nu regnar det. Typiskt. Jaja, in i duschen och hoppas på en bra dag. Hugs and Kisses Emsan

Vill tillbaka till sängen

Igår jobbade jag två pass på jobbet. Var helt okej om det inte var för att tröttheten efter att slutat skolan kom just denna dag. Kom hem efter fyra imorse men somnade inte förrän runt sex-tiden. Vaknade halv tolv och ville INTE upp ur sängen. För vad ska jag göra idag? Med ingen skola och inget jobb idag så kan jag ju istället städa lite, ta en härligt lång dusch och laga lite god mat som man kan frysa in. Har redan tagit ut ingredienser från frysen. Pernilla lagar en så god chili con carne att jag nu ska testa själv och frysa in. Har också tänkt mig göra lite potatisgratänger och kanske några chokladmuffins med en hint av apelsin. Så gott! Träna ska jag också se till att göra. Imorgon tänkte jag besöka gymmet för första gången så att ha tränat lite innan hemma får ju en att inte flåsa så mycket framför alla andra :D Ska även göra en to-do-lista över vad jag vill göra under sommaren. En tur till Norrköping står på schemat nästa vecka. Ska se om någon vill följa med till Kolmården och säga hej till alla djuren. Har aldrig varit där och jag är så spänd på hur det ser ut. Får passa på att gå dit innan skolan börjar då vår lärare tidigare blev helt chockad över att så få besökt kolmården. Så efter sommaren är jag inte bland dessa människor :) Med Chris Brown (Då Rihanna själv valt att arbeta med honom igen så ska inte jag heller neka hans musik) sjungandes ur högtalarna så ska jag nu hoppa in i en dusch, för usch vad kallt det är. Brrr.... Hugs and Kisses Emsan